Många får lönelyft – trots ”fel” titel

Patricia Carlsson.

Där var utbildningen avgörande för vilka som fick del av den extra löne­satsningen. 

– Jag tycker att det är bra att alla som har kunskapen får del av pengarna, säger Patricia Carlsson, habiliterings­assistent och utbildad undersköterska.

Undersköterskesatsningen är en del av Kommunals avtal med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. På många håll i landet har titeln avgjort vilka som ska få del av den extra lönesatsningen. 

Men i Katrineholm var det ingen tvekan. 

Patricia Carlsson, 24, blev klar med utbildningen till undersköterska för fyra år sedan. Nu arbetar hon som habiliteringsassistent på ett gruppboende på Kerstinbodagatan i Katrineholm. Hon berättar om aktiva brukare som hon hjälper i vardagen. Och att hon har nytta av kunskap­erna från utbildningen när det är svårt med kommunikationen, i omvårdnad och när någon är sjuk. Hon har också delegation att dela ut medicin.

LÄS OCKSÅ: Strid om lönerna i var femte sektion

Med lönelyftet för undersköterskor fick hon 1 400 kronor mer i månaden. Nu är heltidslönen 24 900 kronor i månaden, men hon jobbar 75 procent.

– Jag är jätteglad, säger Patricia Carlsson.

Däremot vet hon att det finns missnöje med att vissa fått löneökningar och andra inte.

– Det är väldigt märkligt att information­en om satsningen var så otydlig. Det blev en tolkningsfråga, säger Patricia Carlsson.

Samtidigt tycker hon att satsningen var bra.

– Då tänker fler yngre att det är värt att utbilda sig, säger Patricia Carlsson.

I KA:s enkät till Kommunals sektioner, där undersköterskor är medlemmar, svarar 54 procent att medlemmar med annan titel fått del av satsningen i kommun och landsting/regioner. 40 procent svarar att endast de med titel undersköterska får del av satsningen. 7 procent svarar att de inte vet eller att löneförhandlingarna inte var klara.

I Katrineholm var det, enligt Kommunal, aldrig någon tvekan.

– I samband med att avtalet var klart gick politikerna ut och informerade förvaltningen att de kompenserade för satsningen utanför budget, säger Jarmo Heinonen, Kommunals ordförande i Katrineholm.

Enligt honom är skälet att kommunen har svårt att locka utbildad personal. 

KA:s enkät visar att i 71 procent av de sektioner där fler än undersköterskor fått del av satsningen har de också fått lika stor löneökning. 22 procent svarar att de inte fått det. Andra kommuner där utbildade undersköterskor med annan titel fått del av satsningen är Gävle och Åtvidaberg.

I Avesta fick boendestödjare och stödpedagoger del av undersköterskesatsningen, men inte satsningen på spetskompetens. Därför blev lönepåslaget i genomsnitt 800 kronor.

LÄS OCKSÅ: Här blev även barnskötarna vinnare

Hofors har ännu inte individuella löner.

– Alla som har godkänd utbildning och arbetar inom vård och omsorg fick 1 020 kronor, säger Kristina Karlsson, Kommunal.

I Munkedal fick majoriteten av undersköterskorna i habiliteringen del av satsningen. Men inte alla, vilket upprör många.

– Det är orättvist, säger Malin Servin, Kommunal.

Lenita Granlund. Foto: Madeleine Andersson

Kommunals avtalssekreterare Lenita Granlund anser att arbetsgivaren lokalt ska ställas till svars. 

– Rekryteringsbehovet bara ökar, om det är några få personer så borde kommunen höja deras löner utifrån egenintresse. Det är väl ganska korkat av politikerna att utesluta en mindre grupp, säger Lenita Granlund.

Hon ser inget problem med att det blir olika.

– Så är det annars också. Det är ju inte så att alla hela tiden får allt man förhandlar om centralt, utan det är lokala prioriteringar, säger Lenita Granlund.

Hon säger att Kommunal är överens med SKL om att man måste titta på vilken typ av arbetsuppgifter man gör.

Enligt Lenita Granlund har 160 000 undersköterskor fått del av satsningen. Då ingår även visstidsanställda trots att det är oklart om de fått del av pengarna. 

Samtidigt som Kommunals Lenita Granlund säger att exakta siffror saknas, så säger hon att det är några tusen medlemmars lönepåslag som diskuteras och får stor uppmärksamhet. Men Kommunals lönestatistik är inte klar.

– Den preliminära lönestatistiken pekar på att det gått väldigt, väldigt bra. Jag känner mig nöjd, det ser dessutom ut som att man lokalt har förhandlat fram mer pengar än vi centralt har förhandlat om, säger hon.

Däremot anser Lenita Granlund inte att avtalet behöver leda till mer av lokal lönebildning i framtiden.

– Vi har förhandlat extra pengar till en yrkesgrupp. De pengarna fördelas lokalt, så är det alltid. Det är ingen skillnad, säger Lenita Granlund.

Heléne Fritzon.

Heléne Fritzon (S), ord­förande i SKL:s förhandlingsdelegation har en annan uppfattning: 

– Det är klart att det här är ett exempel på lokal lönebildning.

Hon är nöjd med att avtalet är treårigt och betonar att parterna var ense om att det var viktigt att satsa på undersköterskorna. Men samtidigt ser Heléne Fritzon svårig­heter med avtalet.

– Vi ser att vi kunnat vara ännu tydligare i vår skrivning, säger hon.

Å andra sidan är Heléne Fritzon imponerad av hur arbetsgivarna hanterat det lokalt. Men har svårt att svara på om det är bra eller dåligt att mer än hälften av Kommunals företrädare uppger att även de utan titeln undersköterska fått del av extra pengarna.

– Den utvärderingen måste vi göra gemensamt med Kommunal.

Fotnot: KA:s enkät har besvarats av fackliga företrädare vid 297 av Kommunals 370 sektioner och förhandlingsteam. Svarsfrekvensen är 80 procent.