Forskning pågår – för städarnas skull

Den tunga dörren slår igen bakom Graziana Colbasso. Det surrar till när gummilisterna runt den trycks ut. Kammaren på tio kvadratmeter är nu helt tät och forskarna som tittar på henne genom glasrutan har full kontroll på luften som släpps in. I en halvtimme ska Graziana städa badrummet som är uppbyggt därinne. Dusch, toalett, handfat, fönster, speglar och kakelväggar ska tvättas av åtta gånger innan hon får gå ut igen.

Hon gör det för alla städares skull. Graziana är en del av ett försök som ska visa om städsprayer påverkar den som använder dem.

För två år sedan började ett forskarteam vid Lunds universitet att intressera sig för hur städsprayer påverkar den som arbetar med dem. Christina Isaxon och hennes doktorand Karin Lovén började undersöka vad som fanns skrivet om det sedan tidigare och hittade nästan ingenting.

Christina Isaxon.

– Det finns väldigt lite forskning som gjorts när det gäller städares arbetsmiljö, säger Christina Isaxon och skakar irriterat på huvudet.

De bestämde sig för att det här var något de måste ändra på. Resultatet är projektet som Graziana Colbasso är med i. Det började redan förra året med att Karin Lovén tog fram en stor enkätundersökning som delades ut till nästan 300 städare.

– Svaren visade att majoriteten av dem använder spray när de städar och det var viktigt för oss att veta. Om ingen använder sprayerna så är det ju inga problem, säger hon.

Enkäten visade också att många tyckte att de kände av det på olika sätt.

– Många av dem svarade att de hade symptom i näsan eller halsen. Nu gör vi den här undersökningen för att se om det verkligen kan vara städsprayen som påverkar dem, säger Karin Lovén.

Undersökningen kommer att pågå i flera månader och sammanlagt ska 18 personer utsättas (eller exponeras som forskarna säger) för spray på samma sätt som Graziana. Hon kommer att komma till tekniska högskolan i Lund tre dagar och städa i tre halvtimmespass varje gång.

”Det finns väldigt lite forskning som gjorts när det gäller städares arbetsmiljö.”

För att forskarteamet ska ha något att jämföra med kommer hon att städa en gång med spray, en gång med skum och en gång med bara vatten och trasa. Varje gång går hon igenom omfattande medicinska undersökningar innan och efter städpassen.

Det surrar en stund och dörren går upp. Graziana Colbasso kommer ut ur luftkammaren i ett moln av städspray. Hon är andfådd och lite svettig. Temperaturen därinne är 23 grader och trots att hon bara har en tunn t-shirt på sig blir det varmt.

– Men det gör inget. Det här känns så viktigt, ­säger hon innan hon går iväg till läkarundersökningen.

I ett litet rum längre bort väntar läkaren Jörn Nielsen. Han undersöker Grazianas andning och kontrollerar hur hon ser ut i öron, ögon, näsa och hals ­efter städpasset.

– Det verkar som att du är lite mer svullen i näsan nu än innan du gick in. Men jag vet ju inte än vad det beror på, säger han till henne.

Varken Jörn eller de andra som gör den medicinska delen av forskningsprojektet vet att Graziana städat med spray i dag. Det vet bara Graziana och Karin som är med vid kammaren.

– Det är lätt att påverkas i sina bedömningar utan att man är medveten om det, så därför är det hemligt. Vi vill ju verkligen veta om det blir någon skillnad, säger Karin.

”Det här är viktigt. Då måste man ställa upp. Tänk vad många som påverkas av resultaten.”

Varje dag när Graziana är med i projektet börjar och slutar med att hon lämnar en större omgång prover. Hon lämnar blodprov, prover från utandningsluften, näsan och så mäts lungfunktionen. Proverna analyseras sedan för att se om hon har påverkats av ämnena hon utsatts för i kammaren.

Vid ett tillfälle får hon också genomföra två halvtimmespass med utrustning som mäter hur hon rör sig.

– Vi vill se om, och i så fall hur mycket, sprayanvändningen påverkar kroppens rörelser och belastningen på musklerna, säger Karin.

Men vad alla prover och mätningar visar kommer att ta tid att få veta. Först ska alla deltagare genomgå samma exponering och sedan ska resultaten analyseras.

– Det som är svårt är att få tag i städare som ställer upp. Hittills har vi tolv. Vi har haft flera som vill, men som inte fått för sina arbetsgivare. Därför gör vi kompletterande undersökningar i januari. Resultatet av alla undersökningar har vi tidigast sent i vår, säger Christina Isaxon.

Graziana Colbasso är stolt över att hon är en av dem som är med.

– Det här är viktigt. Då måste man ställa upp. Tänk vad många som påverkas av resultaten, säger hon.

 

Testet timme för timme

8.00 Graziana Colbasso byter om till projektets kläder.

8.05 Hon träffar sjuksköterskan och lämnar blodprov, tar prover från svalg och näsa. En läkare kollar slemhinnor och hud i öron, näsa och hals samt mäter andning.

9.00 Karin Lovén går igenom hur hon ska städa. Graziana får på sig mätutrustning.

9.15 Går in i kamm­aren och städar allting åtta gånger, samtidigt mäts partiklar i luften.

9.45 Graziana kommer ut och undersöks av läkaren igen.

10.00 Fikarast.

10.55–11.45 Först ny läkarundersökning sedan städning i kammaren och efter det ny läkarundersökning.

12.00 Lunch.

12.55–13.45 Samma procedur som precis innan lunch.

14.00 Graziana går till sjuksköterskan och lämnar blod samt prover från svalg och näsa, som på morgonen.

14.30 Slut för dagen, men två dagar till kommer hon att göra samma sak.
 
Dagen efter
7.15-9.30 Graziana kommer tillbaka dagen efter och tar prover hos sjuksköt­erskan igen. Sedan träffar hon en annan sköterska och får på sig en utrustning som mäter rörelser. Städar med utrustningen på sig i kammaren och får sedan gå hem.