Utbildning för undersköterskor ger lönelyft – Västsverige i topp 

3 800 kronor. Så mycket gick Mikaela Bay, som jobbar på ett korttidsboende i Mölnlycke i Härryda, upp i lön när hon vidareutbildade sig till specialistundersköterska inom palliativ vård och multisjukdom.  

– Jag ville utveckla min kompetens och få större ansvar. Och såklart höja lönen, säger hon.  

Härryda har i flera år toppat nationella lönelistor och är även en av tio kommuner med flest – och högst avlönade – specialistutbildade undersköterskor.  

– Det är väldigt kul. Man märker att det satsas på utbildning här, säger Mikaela Bay.  

Ett hundratal utbildade i Partille  

Med i tio-toppen av specialistundersköterskornas lönelista finns också Stenungsund, Alingsås, Göteborg, Ale, Kungälv och Partille – totalt sju av de 13 kommuner i Storgöteborg som samarbetar för att utbilda personal inom äldreomsorgen.  

Syftet med Göteborgsregionens (GR) branschråd för äldreomsorg, som det heter, är att titta på hur de kan behålla de som redan jobbar i kommunerna och hur man kan rekrytera ny personal. Framför allt genom att erbjuda och uppmuntra de anställda till vidareutbildning.  

 – Fler blir äldre och färre utbildar sig inom vård och omsorg. Det är en allvarlig bild vi måste prioritera. 

Det säger rådets ordförande, Daniel Pus, som också är avdelningschef för äldreomsorgen i Partille. I kommunen har ett hundratal av kommunens totalt 420 äldreomsorgsanställda vidareutbildat sig under de tre år projektet har pågått, berättar han. 

 – Det känns väldigt positivt. Jag har jobbat med äldreomsorg i nästan 20 år och det här går inte att jämföra med tidigare satsningar, det har verkligen gett effekt.

”Tackade ja direkt” 

Karriärtrappan består av fyra steg: biträde, vårdbiträde, undersköterska och specialistundersköterska.   

Någon som också tagit det sista steget i den trappan är Monica Stenmark, som också hon jobbar i Mölnlycke – men inom hemtjänsten. 

Hon och Mikaela Bay specialiserade sig i palliativ vård och multisjukdom tillsammans, våren 2023.

 – Jag har alltid varit intresserad av det, så när min chef frågade om jag ville gå utbildningen tackade jag ja direkt, säger Monica Stenmark.  

 Förutom att fördjupa sin kunskap om livets slutskede höjde hon sin redan relativt höga lön med 800 kronor.  

  ”Alla behöver inte göra allt”  

 I dag får GR-kommunerna statsbidrag för att utbilda personalen. Och trots att allt fler får titeln ”specialistundersköterska” med tillhörande löneökning, tror ordförande Daniel Pus inte att kostnaderna heller på längre sikt kommer att skena.  

 – Det kommer bli svårt att få in lika mycket redan utbildad personal. Då behövs biträden och vårdbiträden, som ju inte har lika hög lön. Det jämnar ut lönekostnaderna.  

 Alla behöver inte göra allt inom äldreomsorgen, påpekar Daniel Pus och säger att en del av projektet inneburit att tydliggöra vilka ansvarsområden de olika rollerna har utifrån kompetens och utbildningsnivå. 

Varit med och format rollerna

 Mikaela Bay och Monica Stenmark, som båda varit med att utforma sina egna roller som specialister, säger att det tagit tid att hitta en struktur. Men allt eftersom deras uppdrag blivit tydligare har de märkt hur stor skillnad rollen gör.  

 För de själva, brukarna och kollegorna.  

 – Förut visste vi inte så mycket om processen när någon är på väg att dö. Nu kan jag se att den börjar, förklara det för mina kollegor och vara ett stöd, säger Monica Stenmark.  

 Mikaela Bay har en kollega som också specialiserat sig, men inom området ”äldre”. Samtidigt är det fler på enheten som är intresserade av att utbilda sig vidare, säger hon.  

 – Det är jättepositivt tycker jag. Jag tror att man kan lära mycket av varandra på det sättet. Det har jag redan märkt, säger hon.