Det har varit en lång väg fram till att Emelie Lundström Nilsson och alla hennes kollegor i hemtjänsten i Mönsterås har fått arbetskläder som passar. Trots att kommunen står för en mängd olika arbetskläder (bussarong, klänning, t-shirts, leggings, två olika par byxor) har storlekarna lämnat en del att önska. 

– Jag har inte kunnat ha någon av underdelarna. Trots att de är beställda i stora storlekar är de för små och vi är flera i min arbetsgrupp som haft samma problem, säger Emelie Lundström Nilsson som är arbetsplatsombud i hemtjänstgruppen. 

Fick betala kläderna själv

När personalen skulle få generella arbetskläder fick personalen inte vara med och prova testa och ge synpunkter om kläderna. Arbetsgivaren bestämde och beställde. 

– När arbetskläderna hade kommit och jag gick ner och skulle hämta byxor kom jag inte i dem. Byxorna stannade strax över knäna. Jag kände mig diskriminerad utifrån min kropp, minns hon. 

Emelie fick på egen hand köpa tajts som hon hade tillsammans med en klänning som hörde till arbetskläderna. 

– Det känns förstås inte bra att själv behöva betala arbetskläder när det är bestämt att arbetsgivaren ska stå för dem. 

Anmälde och ringde socialchefen

När tajtsen sedan snabbt gick sönder eftersom de tvättades så ofta tröttnade hon. Hon hade redan tidigare ifrågasatt att hon själv skulle stå för kostnaden, men ingenting hände trots påstötningar till chefen. 

Hon gjorde en diskrimineringsanmälan och hr-avdelningen startade en utredning – men det blev ingen konkret förändring. Med stöd från sektionen ringde Emelie socialchefen i kommunen och då blev det fart: ”Köp byxor, lämna kvittot, vi betalar”. 

Rätt till fyra par byxor

Efter att Emelie Lundström Nilsson träffat både socialchefen och hr-avdelningen har det beslutats att alla som behöver exempelvis större byxor än de som finns har rätt att köpa fyra par (som kan tvättas i 60 grader) och få ersättning för det. De kan dessutom lämna dem till tvätt via kommunens klädservice och behöver inte tvätta kläderna själva. 

– Jag är jätteglad att jag vunnit kampen för mig och alla andra. Nu kan vi själva välja material och storlek som passar oss och jobbet. Jag har fått bra respons från kollegorna vilket har stärkt mig i min tro att man ska våga stå upp för sig själv och sina kamrater. 

Det viktigaste löftet från chefen

Emelie Lundström Nilsson har också fått ett löfte som hon tycker är nästan ännu viktigare: 

– När kommunen ska köpa in nya arbetskläder ska personalen få vara med i hela processen och påverka material och storlekar. 

Emelies tips till dig som vill ställa krav: 

  1. Våga ställ krav på din arbetsmiljö. Det är ett arbetsmiljöproblem om alla inte kan ha arbetskläderna. 
  2. Få så många som möjligt att engagera sig och skriva på namnlistor så att du får stöttning – och att du och arbetsgivaren vet att ni är många som står bakom kravet. Är vi många måste arbetsgivaren lyssna. 
  3. Tro på dig själv och ge inte upp. 
  4. Ta hjälp från din sektion. Lyssnar inte den du får kontakt med, gå högre upp i facket och sök hjälp den vägen.