En chef och en hr-specialist på Attendo har tidigare dömts för brott mot meddelarfrihet i både tingsrätten och hovrätten. Orsaken var att de gav en skriftlig varning till vårdbiträdet Stine Christophersen efter att hon hade slagit larm i media under pandemin, något som just nu skildras i biofilmen Så länge hjärtat kan slå

Domen överklagades av chefernas advokater till högsta instans. I dag meddelade Högsta domstolen att de håller med om att den skriftliga varningen utgör ett brott mot meddelarfriheten.  

–  Jag hade hunnit oroa mig lite, men jag blev jättelättad när jag läste domen. Det känns bra att vi slagit fast i lagen att vi har samma rättigheter som de inom den offentliga vården, säger Stine Christophersen.

Detta är första gången brott mot meddelarfrihet prövats inom privata verksamheter som finansieras med offentliga medel. I framtiden kommer domstolar att utgå ifrån Stine-domen när de ska fatta beslut i liknande fall. 

”Skickar en signal”

Men vad betyder detta för vårdpersonal som vill berätta om sina arbetsvillkor? Svaret är att det nu har blivit tydligare när en skriftlig varning är otillåten, och framför allt när den är brottslig, enligt Nils Funcke, expert inom yttrandefrihet. 

– Detta blir en signal till alla privata arbetsgivare inom vård, skola och omsorg att man inte får göra så här. Detta stärker meddelarfriheten också för kommunalt anställda. Jag hoppas att detta blir en korrigering av ett beteende som inte hör hemma på svensk arbetsmarknad, säger han.

Men chefer kommer fortfarande kunna ge skriftliga varningar, tillägger Nils Funcke.  

– Arbetsgivaren har möjlighet att dela ut varningar även i fortsättningen, men då får det ske på grund av att personen har misskött sitt arbete. I det här fallet var det en grov kränkning av Stines yttrandefrihet, säger han.

”Starkt meddelarskydd”

Stine Christophersen hoppas att fler anställda inom vården ska våga stå upp för sina rättigheter. Efter att hennes historia blev känd i media har flera som jobbar inom vården hört av sig till henne via sociala medier. Flera skriver att de också fått skriftliga varningar av sina arbetsgivare.

– Jag tror att anställda kan känna en trygghet i att lagen nu är prövad. Att ge en skriftlig varning på det sättet som hände mig ska räknas som en olaglig åtgärd, säger Stine Christophersen.

Malin Ragnegård, förbundsordförande för Kommunal är nöjd med domen. Hon skriver i ett pressmeddelande att det här är ett viktigt budskap till de privata arbetsgivarna:

”Domen är en seger för alla som arbetar i välfärden, den visar tydligt att man har ett lika starkt meddelarskydd även som anställd i ett privat vårdbolag och även att det straffbara området, alltså vilka åtgärder som kan medföra straffansvar, är desamma som i grundlagarna.”