”Konkurrens – Kommunals nya skäl att säga nej till dygnspass”
Kommunal har i två års tid hävdat att det är EU som begränsar möjligheten till dygnspass. Men när de privata arbetsgivarna nu inte vill skriva ett sådant avtal menar Kommunal att det inte accepteras för att det skulle ”snedvrida konkurrensen”. Vad hände med EU:s krav? undrar Krister Maltby, personlig assistent.
Kommunals Johan Ingelskog ondgör sig i sin blogg över att de privata/ideella arbetsgivarorganisationerna inte vill skriva in samma restriktiva dygnsviloregler i sina avtal som finns i Kommunals avtal med kommunerna.
Johan Ingelskog menar att en viktig anledning till att det inte får skilja i avtalen mellan kommuner och privata/ideella företag är för att de privata vinstdrivande vårdbolagen och de ideella vårdgivarna inte får ha en konkurrensfördel på svensk arbetsmarknad.
Det är inte bra eftersom det ”snedvrider konkurrensen” och gör att de privata/ideella företagen konkurrerar ut andra.
Byter argument mot dygnspass
Kommunal har i två års tid hävdat att det är EU som begränsar möjligheten till dygnspass. När de privata och ideella arbetsgivarorganisationerna inte vill skriva avtal med en massa restriktioner som EU inte kräver så menar Kommunal att detta inte kan accepteras därför att det ”snedvrider konkurrensen”.
Det är bra att Johan Ingelskog tar upp detta för det visar med all önskvärd tydlighet att det här med olika regler för dygnsvila på intet sätt har att göra med att Kommunal vill begränsa möjligheten till dygnspass i de privata/ideella företagen på grund av snedvridningen av konkurrensen.
De privata har redan ”fördelar”
För vad gäller personlig assistans har sedan mitten av 90-talet villkoren i de privata/ideella företagen varit radikalt mycket sämre än de avtal Kommunal har med kommunerna. Några exempel:
- Uppsägningstiderna (om man jobbat mer än ett år) är 6 månader i avtalen med kommunerna medan den är 4 veckor i de privata/ideella företagen.
- Ersättningen under jourtid är nästan tre gånger så hög i genomsnitt i avtalen med kommunerna som i de privata/ideella företagen.
- Heltidsmåttet är 40 timmar/vecka i de privata/ideella avtalen oavsett om man jobbar natt och helg. I avtalen med kommunerna är heltidsmåttet cirka 37 timmar/vecka vid regelbunden helg och cirka 32 timmar/vecka vid regelbunden natt.
- Ob-ersättningen är dessutom högre i kommunerna än i de privata/ideella avtalen.
Är inte detta restriktiva upplägg ett krav från EU? Svaret är nej – det restriktiva upplägg som finns i kommunerna är inget krav från EU. Det är – med undantag för den kompenserande ledigheten – helt och hållet en avtalslösning mellan Kommunal och SKR.
I mitten av 90-talet var det ytterst få assistenter som jobbade på dessa dåliga privata/ideella avtal. Men då avtalen med privata/ideella företag har varit, och är, så mycket billigare så har allt mer av assistansen successivt hamnat på de privata/ideella avtalen.
Idag jobbar cirka 80 procent av alla personliga assistenter i privata/ideella företag. Kommunerna själva väljer dessutom i allt ökad utsträckning att lägga ut sin personliga assistans på de privata företagen just för att de har billigare kollektivavtal. Radikalt mycket billigare.
Först nu blir det ett problem
Detta har pågått i ca 30 år och Kommunal har inte bekymrat sig om detta utan har i avtalsrörelse efter avtalsrörelse gladeligen skrivit radikalt olika avtal mellan privata/ideella företag och kommuner.
Men nu när det gäller dygnsviloreglerna då är det helt plötsligt omöjligt att skriva avtal som skulle vara mindre restriktiva för de privata/ideella företagen. Nu är det helt plötsligt ett problem – eftersom det ”snedvrider konkurrensen”.
Är det inget krav från EU?
Jag hoppas att alla ser rakt igenom detta utspel från Johan Ingelskog. Om kommunerna nu – med SKR i spetsen – är väldigt restriktiva med dygnspass, medan de privata och ideella företagen kan fortsätta med dygnspass på samma sätt som innan (bara den kompenserande ledigheten finns där).
Ja, då frågar sig alla varför det måste vara så restriktivt i kommunerna? Är inte detta restriktiva upplägg ett krav från EU?
Svaret är nej – det restriktiva upplägg som finns i kommunerna är inget krav från EU. Det är – med undantag för den kompenserande ledigheten – helt och hållet en avtalslösning mellan Kommunal och SKR.
Att det restriktiva upplägg som finns i avtalen med SKR är utifrån EU, när det i själva verket är ett påfund av inte minst Kommunal, avslöjas i samma stund som de privata/ideella företagen får ett avtal utan alla dessa påhittade restriktioner som finns i avtalen med kommunerna.
