Kommunal anmäler Göteborgs spårvägar efter olycka: De skyller felaktigt på föraren
Vagnens positioneringssystem var trasigt och felanmält april året innan. Trots det fick föraren skulden för olyckan. Nu har Kommunals huvudskyddsombud gjort två 6:6a-anmälningar.
Det var i slutet på februari som en spårvagn på Angeredsbanan tappade fart och blev stående mellan hållplatserna Hjällbo och Gamlestan i Göteborg.
Konsekvensen blev att spårvagnen kördes på bakifrån av en annan spårvagn och att sex personer, inklusive den påkörda föraren, fick föras till sjukhus.
I början på augusti presenterades en utredning av gällande händelsen. I den hade händelseförloppet rekonstruerats vilket bland annat ledde till slutsatsen att föraren till den andra spårvagnen borde ha sett den stillastående vagnen på 200 meters avstånd.
Två 6:6a-anmälningar inskickade
Men enligt Per-Åke Karlsson, Kommunals huvudskyddsombud på Göteborgs spårvägar, hamnar för mycket av skulden den enskilda föraren. Under utredningen har föraren varit avstängd och numera är han omplacerad till en städtjänst.
Enligt Per-Åke Karlsson borde de strukturella problemen i stället lyftas mer. Därför har han nu i två olika 6:6a-anmälningar ställt krav gentemot arbetsgivaren och operatören Göteborgs spårvägar och dess ägare Stadsmiljöförvaltningen i Göteborg.
Sker ingen förbättring tänker han skicka dem vidare till Arbetsmiljöverket.
6:6a
6:6a är en anmälan som skyddsombudet först lämnar till arbetsgivaren för att få ett arbetsmiljöproblem löst. Detta enligt Arbetsmiljölagens sjätte kapitel, paragraf 6a.
Om skyddsombudet inte är nöjt med arbetsgivarens agerande kan anmälan skickas vidare till Arbetsmiljöverket som då kan göra inspektion och eventuellt med hot om böter kräva att arbetsgivaren löser arbetsmiljöproblemet.
– Utredningen pekar ut föraren som den primära orsaken. Men det finns många saker som har gått snett. Framför allt handlar det om att Trafikledningen inte vetat om var vagnen befunnit sig. Detta eftersom positioneringssystemet inte fungerat trots att det på den aktuella vagnen varit felanmält sedan i april förra året, säger Per Åke-Karlsson till Arbetet och fortsätter:
– Vi kräver därför att alla vagnar nu utrustas med ett fungerande positioneringssystem.
För många tåg för att hinna bromsa
I anmälningarna pekar han också på behovet av att signalsäkra vissa spårvagnssträckor. Det skulle innebära att endast en vagn åt gången kan trafikera vissa delar av nätet.
På Angeredsbanan, och flera andra sträckor, använder man sig i dag i stället av metoden ”köra på sikt” vilket innebär att föraren ska ha särskild uppsyn och vara beredd att snabbt kunna bromsa.
– Det resonemanget går inte ihop. På Angeredsbanan gick det förr en vagn var 10:e minut. Hände det något oförutsett då hade både föraren och Trafikledningen gott om tid att agera. I dag har vi tre linjer på samma bana med en turtäthet på 1,5 minut. I grund och botten handlar det alltså om att banan och arbetsrutiner inte är anpassad för moderna behov, säger Per-Åke Karlsson.
Göteborgs spårvägar: ”Flera orsaker till olyckan”
Vd:n för Göteborgs spårvägar Linda Rudenwall vill inte kommentera omplaceringen av den enskilda föraren. Men hon tycker inte att utredningens slutsatser enbart landar i den mänskliga faktorn.
– Det fanns flera orsaker till att den här olyckan inträffade. Utredaren viktar inte de olika orsakerna mot varandra.
Hon bekräftar att hon tagit emot två 6:6a-anmälningar och att hon nu kommer att ta tag i frågorna tillsammans med skyddsombuden.
– Vi har inte hela bilden klar för oss vad gäller positioneringssystemet. Till exempel i hur många vagnar vi har problem och vilka konsekvenserna är. Det ska vi titta på tillsammans nu.
Vad säger du om skyddsombudens argument att förare inte har en chans att hinna stanna? Att det är för mycket tåg på banan?
– Nej det tycker jag inte. Vi har haft den här tidtabellen ett antal år nu. En väg framåt, som också utredningen föreslår, är att till exempel titta på olika varningssystem för att underlätta för förare.
Initialt lades även ett skyddstopp på arbete i spårvagnar med trasigt positioneringssystem. Detta har nu dragits tillbaka av huvudskyddsombudet.
Artikeln är tidigare publicerad i Arbetet, som tillsammans med Kommunalarbetaren och fem andra titlar ingår i LO Mediehus.