Det var en chock. Thomas Hansson har utbildat sig till undersköterska vid den kommunala vuxenutbildningen i Umeå och arbetat i sexton år vid Norrlands universitetssjukhus där han har haft ansvarsfulla uppgifter vid operationer, och varit ansvarig för upphandlingar.

Han var övertygad om att hans utbildning och erfarenhet skulle räcka till och såg ansökan om titeln mest som en formalitet, avslag fanns inte på kartan.  

– Jag har varit med vid livsavgörande situationer med mina kollegor. Och så kommer någon som sitter bakom ett skrivbord och säger att man inte är undersköterska. Det kändes jättetråkigt.  

Förra året infördes de nya kraven

 Han utbildade sig till målare på gymnasiet och började läsa till lärare på universitet innan han kom på att det var undersköterska han ville bli.  

– Jag behövde bara läsa vård- och omsorgsämnen och fick tillgodoräkna mig mycket från mina tidigare utbildningar.   

Sedan 2008 har Norrlands universitetssjukhus varit hans arbetsplats och i dag är han anställd på ögonkliniken.  

 Den 1  juli 2023 infördes ett krav på att alla som använder titeln undersköterska måste godkännas av Socialstyrelsen. Det innebar att alla undersköterskor, med vissa undantag (se faktaruta), måste ansöka om att få använda titeln på samma sätt som bland annat läkare och sjuksköterskor gör.

Över 90 000 har ansökt och många har fått sin ansökan beviljad. Men inte alla.  

Krav för att godkännas

Det krävs 1 240 gymnasiepoäng i vård- och omvårdnadsämnen och 80 poäng i svenska för att få använda titeln undersköterska.

Den som har över 1 000 poäng kan tillgodoräkna sig arbetslivserfarenhet från de senaste fem åren.

Prövningen görs av Socialstyrelsen efter en lagändring som beslutats av regeringen.

Det finns övergångsregler som gäller den som var tillsvidareanställd som undersköterska 1 juli 2023 när de nya reglerna om skyddad titel för undersköterska började gälla, de får fortsätta kalla sig undersköterska till 1 juli 2033.

16 års erfarenhet räcker inte

Thomas avslag kom i november. Socialstyrelsens handläggare menade att kurserna han läst inte gav tillräckligt med poäng i vård- och omvårdnadsämnen, trots att skolan menade att de räckte när han utbildade sig. Han fick inte heller tillgodoräkna sig sin yrkeserfarenhet eftersom utbildningspoängen var för få.  

– Man kan tycka att den utbildning som jag har tillsammans med sexton års yrkeserfarenhet från sjukhusvård borde räcka för att få kalla sig undersköterska, säger han och berättar att han har överklagat avslaget till förvaltningsrätten.

Vilka kurser eller ämnen som saknas framgår inte av avslaget. Där står det bara att han saknar 340 gymnasiepoäng, inte vilka kurser det handlar om.  

– Jag har inte någon aning om vad jag skulle läsa för att kunna få ut titeln. Jag läser hellre till plattsättare om jag måste plugga. Då får jag högre lön.

I Region Västerbotten vet de ännu inte hur många som är i samma sits som Thomas Hansson, berättar Ewelina Ogenblad, HR-strateg i regionen.

Eftersom personal som var tillsvidareanställd den 1 juli 2023 får använda titeln i tio år har de inte tagit fram någon sådan statistik än. Men så länge kommer inte övergångsregeln att gälla i Region Västerbotten förklarar hon.

– Regionen kommer att kräva att alla ansöker inom fem år. Det är för att vi ska hinna att få en uppfattning om vilken uppföljning som behövs från oss. 

Kommunal är inte förvånade

Mari Hupponen är utredare på Kommunal och har följt frågan om underskötersketiteln under lång tid. Hon är inte förvånad över att en del nu får avslag trots att de gått utbildningar. 

– Det är beklagligt, men vi förväntade oss inte att alla skulle nå upp till de högt ställda krav som Socialstyrelsen har.  

Hon rekommenderar de som får avslag att höra av sig till vuxenutbildningen i sin kommun för att få veta vad de behöver komplettera med för kurser för att kunna få titeln.  

– Ofta går det att validera sin yrkeserfarenhet, särskilt om man arbetat länge. 

Socialstyrelsen vill inte ställa upp på en vanlig intervju, men meddelar via mejl att deras ansvar bara är att avgöra om en person har tillräckligt med utbildning och erfarenhet för att beviljas titeln. Inte att tala om vilka moment och kurser som saknas.

Det hänvisar de till Skolverket eller kommunernas vuxenutbildningar. De vet inte heller hur många som kompletterat andra utbildningar som finns med bland dem som fått ett avslag. 

Antal godkända titlar

Drygt 90 000 har ansökt om underskötersketiteln av dem har 3 360 ärenden fått avslag och 66 142 godkänts.  

Utbildningsform för avslag:

·   Svensk utbildning: 2 829  

·   EU/ESS utbildning: 105  

·   Tredje lands utbildning: 426  

”Jag har litat på utbildningen jag gått”

En som precis som Thomas Hansson fått det är Lars-Göran Mikaelsson från Jämtland. Han var inte heller förberedd på att hans ansökan skulle kunna avslås.  

– Jag blev bara matt och förstummad. Jag trodde det var självklart att jag skulle få beviset eftersom jag har en undersköterskeutbildning.  

Han utbildade sig på den kommunala vuxenutbildningen i Järpen 2006 och arbetade i flera år som personlig assistent. Han har haft andra yrken under de senaste åren och bland annat arbetat som lastbilschaufför i gruvor.  

– Men jag vill tillbaka till undersköterskeyrket. Inom vården finns det en större chans att få arbete här i Jämtland, så att jag kan arbeta nära min dotter och slippa pendla.  

Lars-Göran Persson tittar in i kameran, han har rakat huvud och en röd luvtröja på sig.
Lars-Göran Mikaelsson.

När han skickade in sin ansökan till Socialstyrelsen trodde att det skulle gå lätt. Men den avslogs med motiveringen att det saknas 140 poäng i vård- och omsorgsämnen.   

– Jag har litat på utbildningen jag gått. Jag har gått den i god tro. Den gällde när jag utbildade mig, men nu gäller den plötsligt inte.  

Han har svårt att förstå att en utbildning som räckte för arbetet då, nu inte räcker för att få använda titeln.  

– Våra utbildningar borde gillas. Vi som gått innan 2023 – vi borde få kalla oss undersköterskor.