”Varför ska inte en erfaren undersköterska få vara chef?”
Undersköterskor är omsorgsproffs med goda ledaregenskaper. Trots detta hindras de ofta från att bli chefer i den privata omsorgen. I alla fall när Inspektionen för Vård och omsorg, IVO, avgör vem som får bli chef, skriver Antje Dedering och Anna Bergendal, Vårdföretagarna.
Djupa kunskaper om vad som är god omsorg. Lång erfarenhet av att samverka och samarbeta i team. Kännedom om vad som leder till hög kvalitet i äldres och brukares vardag. Van att samordna insatser och kommunicera med kollegor, anhöriga och chefer.
Ett omsorgsproffs ut i fingerspetsarna som får beröm av såväl medarbetare som högre chefer. Helt enkelt goda ledaregenskaper. Det är egenskaper som många undersköterskor har.
Den bästa ledaren och chefen kan mycket väl redan finnas i verksamheten. Praktisk erfarenhet leder ofta till en naturlig respekt från kollegor, förståelse för vad som ger en god arbetsmiljö och stor kännedom om en arbetsplats styrkor och svagheter.
Men kunskap som följer av många års arbete i en verksamhet och goda ledaregenskaper värderas ofta inte tillräckligt högt. Så är det tyvärr idag inom omsorgen – åtminstone när Inspektionen för vård och omsorg, IVO, avgör vem som får bli chef.
Får nej från IVO
Privata utförare har idag svårt att ge skickliga medarbetare chefsjobb på grund av IVO:s snäva nålsöga som verksamhetschefer måste ta sig igenom. Det drabbar enbart privata företag och deras medarbetare, eftersom kommuner inte behöver IVO:s godkännande. Gång på gång får våra medlemsföretag därför se tilltänkta chefer få nej från IVO.
Varför skulle inte en skicklig och erfaren undersköterska kunna förestå en verksamhet i äldreomsorgen till exempel?
Den praxis vid tillsättning av verksamhetschefer som utvecklats av IVO har lett till orimligt höga formella krav. Det kan handla om krav på vissa högskoleutbildningar eller erfarenhet av en mycket speciell verksamhet. Någon närmare motivering varför just vissa högskoleutbildningar skulle vara nödvändig för uppdraget ges inte. Varför skulle inte en skicklig och erfaren undersköterska kunna förestå en verksamhet i äldreomsorgen till exempel?
Är omsorgen så annorlunda?
När vi jämför med övriga arbetsmarknaden där chefer främst rekryteras för sin personliga lämplighet infinner sig frågan: Är omsorgen verkligen så annorlunda att detta kan motiveras?
Det saknas idag vägledning från IVO kring kompetenskraven för en verksamhetschef och kraven varierar beroende på handläggare. Detta skapar stor osäkerhet. Många medarbetare som skulle bli alldeles utmärkta chefer får aldrig chansen och privata utförare drar sig för att utsätta sina medarbetare för detta godtycke.
Vad säger regeringen och ansvarigt statsråd Acko Ankarberg Johansson? Är det en rimlig ordning att sortera bort kompetenta medarbetare på detta sätt?
Personalen är omsorgens viktigaste resurs. Med rätt personal och rätt ledarskap får vi fungerande verksamheter.
Att privata företag i omsorgen tvingas avstå från kompetenta ledare för att de inte har exakt rätt formell kompetens är ett enormt slöseri. Eftersom kraven dessutom enbart gäller de privata företagen begränsas många duktiga ledare inom omsorgen i sitt val av arbetsgivare. Det finns en orimlighet i detta.
Det är Kommunals medlemmar som drabbas av den orättvisan. Detta borde vara en fråga som vi gemensamt kan driva mot regeringen.
Ge IVO ett förnyat uppdrag
Omsorgen står inför enorma utmaningar, inte minst när det gäller rekrytering. Undersköterskor som fått merparten av sin utbildning ”på golvet” måste ha chansen att avancera och inte hindras från karriärskliv som man har alla förutsättningar att klara.
Vad säger regeringen och ansvarigt statsråd Acko Ankarberg Johansson? Är det en rimlig ordning att sortera bort kompetenta medarbetare på detta sätt? Är det inte dags att ge IVO ett förnyat uppdrag så att våra omsorgsverksamheter, såväl privata som offentliga, får de allra bästa cheferna?
