Kultur

Därför ska du läsa Ingvild H Rishøi

Den norska författaren Ingvild H. Rishøi är en av de klarast lysande stjärnorna på författarhimlen. KA:s kulturredaktör Cecilia Alstermark förklarar varför.

Tre böcker och en kopp kaffe på marken. — Ingvild H. Rishøis böcker ”Stargate. En julberättelse”, ”Vinternoveller” och den senast översatta novellsamlingen ”Historien om Fru Berg”. Bild: Cecilia Alstermark

Ingvild H. Rishøi skriver om människor som sällan skildras i litteraturen. I ”Vinternoveller”, ”Stargate. En julberättelse” och den senast översatta novellsamlingen ”Historien om Fru Berg” möter vi framför allt barn. Barn till föräldrar som saknar pengar och/eller möjlighet att riktigt finnas till för sina barn. I några noveller är det förälderns perspektiv som berättas. Alltid arbetarklass eller underklass. Det är människor som inte har förutsättningarna att klara sig – och kanske inte heller gör det. Vilket leder oss in på punkt två.

Det får vara sorgligt. De här böckerna är ingen feelgood, men inte feelbad heller! Rishøi skriver så varmt, vackert och ömt att läsningen smakar som en kopp varm choklad en vinterkväll. ”Stargate. En julberättelse” är förmodligen det sorgligaste du kan läsa i jul, men också det vackraste. Två flickor säljer julgranar på ett torg i Oslo då deras pappa blivit arbetslös och börjat dricka igen. Iskall realism och gnistrande julmagi i perfekt förening.

Ingvild H Rishøi skriver med en sällsam medkänsla för sina karaktärer. I »Vinternoveller« skriver hon till exempel om Thomas, som nyss kommit ut ur fängelse, på ett sätt som får mig att känna att jag förstår honom, hans livsval och önskningar fullständigt. Jag har aldrig varit med om något liknande. I den senaste boken möter vi en ung vuxen som inte klarar skolan men i stället kommer till rätta som praktikant på en kyrkogård.
Hon skriver om män. Det är synd om männen; det finns så många män som vill hitta kärlek och bilda familj men som inte lyckas på den fronten. Kanske lyckas de inte på andra fronter heller. Blir de då incels, våldtäktsmän eller mördare? Inte alla män. I den underbara novellen »Mina flickor« i den senaste samlingen »Historien om Fru Berg« följer vi en man som mot alla odds träffar en vacker kvinna, får ett riktigt jobb som sopåkare och två barn. Livet blir enkelt, för enkelt …
Språket är enkelt, klart som vatten och tar genvägen in i hjärtat liksom poesi. En enkel mening kan rymma så mycket, så här kan det se ut: De första åren i mitt liv är det bara sommar.