Vårdbiträdet Zana tjänar för lite – kan tvingas lämna jobbet i äldreomsorgen efter nya lönekrav

Det har gått nio år sedan Zana Rafaat och hans fru Shaymaa Mustafa flyttade till Jörn tillsammans med sina fyra barn. Ett samhälle utanför Skellefteå i norra Västerbotten där det bor runt 700 personer. 

– Vi känner alla i Jörn. Vi har aldrig riktigt bott någon annanstans i Sverige och det vill jag inte heller. Vi trivs och har så många vänner här, säger Zana.

Familjen tvekade aldrig över att ta banklån för att köpa ett eget hus när de fick möjlighet till det.

– Vårt hus är det finaste huset i Jörn. Det är hemma. Vår yngsta dotter vet inget annat. Hon var bara tre och ett halvt år när vi kom och minns inte Irak.

Chefen är orolig

Både Zana, hans fru Shaymaa och de två äldsta barnen arbetar inom ortens äldreomsorg.

– Jag tycker om mitt jobb på Björkhammargården som är Jörns äldreboende. De andra som jobbar där och de som bor där tycker att jag ska vara här, att jag är bra på det, säger han.

Men trots att livet fungerar bra med jobb, hus, vänner och skola för barnen är det inte en självklarhet att livet i Jörn fortsätter.

Chefen för äldreomsorgen i Jörn heter Jan Lindberg. Han är orolig över om Zana och hans familj får stanna kvar när de nya reglerna för arbetstillstånd börjar gälla den 1 november. Då måste alla som har arbetstillstånd tjäna mer än 27 363 kronor. 

– Zanas lön ligger så nära, han har 25 500 kronor. Det är en bra lön för ett vårdbiträde för han är en uppskattad medarbetare. Men jag kan inte höja den mer och den räcker ju inte.

Jan är bekymrad. Dels för hur han på sikt ska klara bemanningen, men mest för Zanas skull.

– Jag vet inte hur vi ska kunna lösa det här. Jag har funderat på om man får räkna in OB-ersättningen, då skulle lönen räcka. Jag har frågat alla jag kan komma på: Migrationsverket, Regeringskansliet och SKR men ingen av dem kan svara. Vet du? Får man det?

Oron väcks igen

Oron har Zana levt med tidigare i livet. Som när han och hans fru lämnade sitt hemland Irak. De tog med sig sin familj rakt in i det okända utan att riktigt veta vart de var på väg eller vilken framtid som väntade dem.

Nu när de har landat tryggt på en plats och har ett nytt hem gnager tanken i honom om att de kan förlora allt igen. Zanas arbetstillstånd går ut den 4 november och han har ansökt om att få det förnyat. Men får han det?

– Så länge jag är på arbetet går det bra, jag skojar med kollegorna och de gamla. Jag tänker inte på att jag väntar på beslutet då. Men när jag kommer hem, då kommer tankarna.

När de kom till Sverige 2015 sökte Zana asyl. När han inte fick uppehållstillstånd som asylsökande sökte han i stället arbetstillstånd. Sedan 2019 har han arbetat på Björkhammargården. Han har utbildat sig till vårdbiträde och lärt sig en nästan felfri svenska.

– När man byggt ett liv tillsammans med sina barn, som vi har här, och riskerar att förlora det så känns det. Vi förlorar allt som vi byggt under åtta, nio år. 

Han har kontaktat Migrationsverket i Skellefteå, men de kan inte säga hur länge han behöver vänta på beslutet. De har inte heller svarat på om hans frus inkomster kan räknas samman med hans eller om det tas hänsyn till att både hon och hans äldsta barn försörjer sig själva.

– Det är så mycket jag inte vet. 

Än så länge är det mest han och hans fru som är oroliga.

– Mina yngsta barn vet ingenting om det här ännu. Vi vill inte oroa dem så jag har inte berättat. Jag vill att de ska kunna koncentrera sig på skolan och sina studier. Men mina äldsta barn vet. De är vuxna och har arbetstillstånd själva, men deras går ut om ett och ett halvt år. Då kanske saker är annorlunda. Det är oss andra jag är orolig för just nu.

Migrationsverket utreder

Robert Haecks arbetar på Migrationsverket. Han är inte handläggare eller någon av dem som arbetar med implementeringen av de nya reglerna kring arbetstillståndet. Han är presskommunikatör.

Däremot har han under de senaste månaderna varit lite av en spindel i nätet när det handlat om frågor om arbetstillstånd. Nu har han lovar han att ta reda på svaren på frågorna som Zana och hans chef har. När Robert återkommer med svaren är han noga med att säga att han inte kan uttala sig om Zanas fall direkt.

– Varje ärende bedöms individuellt så det är också svårt med generella svar, säger han men kan ändå ge svar på några frågor.

Hur är det med ob-ersättning? Räknas den?

– Det beror på. Om det finns en förutsägbarhet så räknas den.

Om jag arbetar inom äldreomsorgen och har ett schema där jag varje månad tjänar runt 3000 kronor i ob-ersättning, räknas den då?

– Det skulle jag säga att den gör. Men varje fall bedöms individuellt. Ob-ersättningen ska vara regelbundet återkommande och vara en del av yrkets upplägg.

Räddad av ob?

Frågan om ob är kan bli avgörande för Zanas del.

– Jag hoppas att det stämmer.

Zana arbetar, precis som majoriteten av de som arbetar inom vård och omsorg, på ett schema där det ingår att arbeta kvällar och helger löpande varje månad. För den tiden får han en rätt hög ob-ersättning varje månad.

– Det blir runt 3 000 kronor varje månad. Det står på min ansökan. Om det räknas med så kommer min lön upp till nästan 28 500 kronor. Då kanske det går bra. Jag hoppas.

Hoppet väcks för Zanas chef Jan också.

– Om han får stanna, då måste vi fira det på något sätt. Det måste vi, säger han försiktigt optimistisk.