För en del kommuner är undersköterskor från bemanningsföretag en sista utväg för att få ihop sommarschemat på äldreboenden, i LSS och hemtjänsten. Kommunalarbetarens enkät med alla Sveriges kommuner visar att det förra året var ett tjugotal kommuner som löste bemanningskrisen genom att göra det. Och majoriteten av de kommunerna vill inte göra det igen.

I Haninge kommun, som förra året tog in 25 hyrundersköterskor, gör ledningen allt de kan för att slippa hyra in personal i år.

– Det är inte den bästa lösningen kvalitetsmässigt. Det är stor skillnad på när det är inhyrd personal och när det är samma personal över tid. Det blir många introduktioner, påverkar patientsäkerheten och hjärtat finns inte alltid hos våra brukare på samma sätt när personal är här en kortare tid, säger Carl Magnus Kinnander verksamhetsutvecklare för äldreboenden.

Trots det blev kostnaden rejält mycket högre.

– Vi har räknat på det och det kan ha kostat upp mot tre miljoner kronor extra. Om vi lägger den summan på att rekrytera egen personal kan vi få mycket för pengarna i stället.

Kan bli dyrt för kommunerna

Hur dyrt det blir med bemanningspersonal beror på vilken typ av avtal kommunen har med företaget. I princip alla kommuner har ramavtal med bemanningsföretag där priserna är bestämda på förhand om kommunerna behöver ta in hyrpersonal Men om en kommun behöver ta in ett större antal undersköterskor har företagen inte alltid tillräckligt många. Då kommer företag utanför avtalet in, och de kan ta betydligt mer betalt.

Det var det som hände när Trelleborg tog in ett sextiotal undersköterskor under sommaren 2022.

– Det var ineffektivt, dyrt och utan långsiktighet, säger kompetensstrateg Annika Andersson.

Det var inte så enkelt att det stod personal vid dörren och sa att nu är vi här. Flera av dem som företaget skickade hade inte kunskapen eller utbildningen vi krävt.

Annika Andersson, kompetensstrateg i Trelleborgs kommun

I flera fall var man inte heller nöjd med personalen som kom.

– Det var inte så enkelt att det stod personal vid dörren och sa att nu är vi här. Flera av dem som företaget skickade hade inte kunskapen eller utbildningen vi krävt.

En del personer från företaget skickades hem och andra fick arbeta utan delegeringsrätt.

– Vi har bestämt oss för att inte göra om det i år, säger Annika Andersson.

Vissa kommuner tvingas ta in hyrpersonal

I Håbo och Härjedalen har man liknande erfarenheter.

– Det var en otroligt dyr åtgärd som inte gav rätt kompetens eller kontinuitet, säger Anda Embretzen, socialchef i Härjedalen.

– Vi tog in personal för vår överlevnad. Vi hade inte kunnat upprätthålla socialtjänstlagen annars. Men det är för dyrt och blir dålig kvalitet, säger Sofia Claesson, chef för äldreomsorgen i Håbo kommun.

Till sist blir alternativen att aktivera krislägesavtal och dra in semestrar eller ta in bemanningskonsulter med fri prissättning.

Sebastian Wolff, Pajala kommun

För flera kommuner har förra årets erfarenheter gjort att de arbetar på andra sätt med rekrytering för att lösa bemanningen själva. Men det finns kommuner som inte känner att de har något val. Som i Pajala. De hyrde personal till flera verksamheter förra året och har också gjort det under året.

I sommar är personalläget så akut att de för första gången tvingats söka personal utanför de bemanningsföretag som kommunen skrivit ramavtal med. Det betyder att bemanningsföretagen kan sätta betydligt högre priser för att hyra ut personal:

– Till sist blir alternativen att aktivera krislägesavtal och dra in semestrar eller ta in bemanningskonsulter med fri prissättning, säger Sebastian Wolff, sektorchef vård & omsorg i Pajala kommun. 

En del företag är inte seriösa

När kommunen tvingas söka vikarier utanför företagen med ramavtal är det upp till varje enhet att hitta sin personal. Det görs via Avropsplatsen, en digital plattform där alla bemanningsföretag kan erbjuda tjänster. En modell som Therese Mörtberg, enhetschef för äldreboende och hemtjänst i Korpilombolo i Pajala kommun inte tycker fungerar särskilt bra. Precis som i Trelleborg är upplevelsen att alla företag inte är seriösa. 

– Vi har fått referenser med bara ett förnamn, mejladresser som inte fungerar, priserna ändras. Det känns som att de presenterar en konsult som ”lockbete” och blir man intresserad är den personen ”redan bokad” och man erbjuds någon annan. Det skulle behövas en granskning av bemanningsföretagen som finns med på Avropsplatsen. 

Det bemanningsföretag som hennes kommun Pajala har ramavtal med i dagsläget är Bonliva (som undersköterskan Kristian Stafrin arbetar för. Där fungerar avtal och kontroller på ett helt annat sätt än när Avropsplatsen används, menar Therese Mörtberg:

­– De kollar upp med oss och även med deras undersköterskekonsulter att allt fungerar bra. De har ordentliga presentationer av konsulterna som de erbjuder.