Birgitta Bergin skriver feelgood om äldreboendet Smultronhyllan
Som relationsroman är ”Smultronhyllan” av Birgitta Bergin ingen höjdare, men skildringen av äldreboendet med snälla äldre och en dum chef gör den ändå värd att läsa eller lyssna på i sommar, skriver KA:s kulturredaktör Cecilia Alstermark.
En feelgood-roman som utspelar sig på ett äldreboende! ”Smultronhyllan” handlar dock inte om en ”vanlig” undersköterska utan en framgångsrik författare med fin lägenhet på Kungsholmen i Stockholm, som tröttnar på sitt yrke och vill göra något meningsfullt.
Agnes är undersköterska i grunden och tar jobb på äldreboendet Smultronhyllan just när semestrarna drar i gång och hon kan jobba hur mycket som helst.
Genast vill hon förändra och förbättra sin arbetsplats och startar ”projekt önskeboende” där hon involverar boende och kollegor, men hon blir motarbetad av sin chef.
Positiv skildring av äldreomsorgen
I förordet skriver Birgitta Bergin att hon fick inspiration till boken när hennes mamma bodde på ett äldreboende. Mammans positiva upplevelse gjorde Birgitta nyfiken på varför vissa äldreboenden fungerar medan andra brister.
Den positiva skildringen av äldreomsorgen och undersköterskans varma intresse för de äldre är romanens behållning.
Parallellt med berättelsen om äldreboendet finns en relationshistoria om en sol-och-vårare som nästlar sig in i Agnes liv, men tyvärr gestaltas inte den på ett särskilt trovärdigt sätt. Det blir både förutsägbart och alltför långdraget.
Personligen föredrog jag den här romanen som ljudbok, inläst av Gunilla Leining fick den lite mer karaktär.
Smultronhyllan av Birgitta Bergin (Piratförlaget) finns som fysisk bok samt som ljudbok inläst av Gunilla Leining.