Löneökningar klara i Kommunals avtal för anställda i privat äldreomsorg och LSS 

Vilka berörs av avtalet?

SVAR: Cirka 50 000 anställda i privata vårdbolag som har Kommunals avtal med Vårdföretagarna för Äldreomsorg (Bransch F) och Vård, behandling samt omsorg (Bransch E). Stora arbetsgivare är Attendo, Frösunda, Humana, Nytida och Vardaga.

Avtalet gäller från den 1 juni 2023 till den 31 maj 2025.

Vad är resultatet?

SVAR: Lönerna ökar enligt det så kallade märket med 7,4 procent i två tvååriga avtal som gäller fram till och med den 31 maj 2025.

– Vi är väldigt nöjda och glada. Vi hade främst två delar i de här förhandlingarna som vi ville ha i hamn, det ena handlade om siffrorna att det skulle bli lönehöjningar enligt märket men också låglönesatsningar och höjningar av lägstalönerna. Det är någonting som vi varit väldigt tydliga med ända sedan i höstas, att de tär väldigt viktigt för oss, säger Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

För Kommunal har det varit viktigt att få in i avtalet att lönesamtalet ska dokumenteras. 

– Vi vet att de privata ligger lägre i lön än till exempel kommunerna och regionerna. De har också lägre ingångslöner i avtalen och många som har låga löner. Så för att få ordning och reda har det varit väldigt viktigt, säger Malin Ragnegård.

Löneökningar i kronor:

Bransch E:

• Löneökningar med i genomsnitt 1 156 kronor från och med den 1 juni i år.
• Löneökningar med i genomsnitt 995 kronor den 1 juni 2024.
• Höjda lägstalöner med 1 350 kronor, från och med den 1 december i år och med ytterligare 3,3 procent nästa år den 1 december. 

Bransch F:

• Löneökningar med i genomsnitt 1 046 kronor från och med den 1 juni i år.
• Löneökningar med i genomsnitt 951 kronor den  1 juni 2024.
• Höjda lägstalöner med 1 350 kronor, från och med den 1 december i år och med ytterligare 3,3 procent nästa år den 1 december. 

Den lägsta lön som en anställd kan få finns angiven i Kommunals avtal. I de här avtalen med Vårdföretagarna har det tidigare bara funnits en lägstalön, det var den för anställda som fyllt 19 år och som varit anställda i tre månader. Nu finns ytterligare en, den för undersköterskor eller anställd som har motsvarande utbildning. Kommunals förhoppning är att höjda lägstalöner ska höja löneläget för alla, eftersom det kan göra att fler anställs på högre löner.

Att lägstalönerna i år höjs med 1 350 kronor betyder att de höjs med mer än märket (4,1 procent), det gör också att de som ligger under lägstalönen höjs mer. Nästa år finns också en låglönesatsning som gör att det finns mer pengar till löneökningar.

Vad innehåller avtalet mer?

SVAR: Kommunal hade krävt att ytterligare ob-ersättning skulle införas för helgnätter. Vårdföretagarna ville minska antalet dagar som ger rätt till ob-ersättning. Nu ska ob-reglerna ses över i en arbetsgrupp.

Malin Ragnegård lyfter att resultat är en framgång också för att Kommunal också hållit emot försämringar som Vårdföretagarna ville införa.

Samtidigt fortsätter diskussionerna om hur de skärpta kraven på dygnsvila ska genomföras, målet är att detta ska vara klart i höst.

En alternativ ersättningsmodell för jourtjänstgöring ska utredas av en arbetsgrupp.

Vad tycker Vårdföretagarna?

SVAR: Per Östlund, förhandlingschef på Vårdföretagarna, säger att de hade väldigt svårt med höjningen av lägstlönerna.

– Vi har under många år kämpat för att dra ut lönespridningen, så att man ska kunna göra lönekarriär. Höjer man där nere så åker det också ner där uppe, så nu kommer det tyvärr bli en mer platt lönestruktur, säger Per Östlund. 

Vårdföretagarna är inte heller nöjda med att avtalen nu innehåller mer detaljerade krav på hur lönesamtalen ska gå till och dokumenteras, eftersom de menar att det ökar administrationen och därmed kan bli dyrare för företagen. Också det beskriver Per Östlund som en eftergift till Kommunal.

Vårdföretagarna har fått igenom att den förlängda uppsägningstiden för den som är över 55 år och har minst tio års anställning och blir uppsagd på grund av arbetsbrist har strukits. Det har också klargjorts i avtalet att den som deltar frivilligt i en utbildning utanför ordinarie arbetstid enbart ska få timlön och inte övertid, mertid och eventuellt OB. Vårdföretagarna har även fått igenom att arbetsgivaren kan bestämma om man ska ha semester i timmar eller dagar.