Varför skrev du en bok utifrån dina 40 år i vård och omsorg?

– För jag har alltid skrivit. I jobbet har jag fått så mycket vackra känslor och reflektioner, det är därför den heter ”Åldrandets poesi”. Jag tycker att det har varit helt fantastiskt att jobba i äldreomsorgen. Det positiva med det här yrket faller i skymundan och därför skrev jag boken.

Vilka är de största förändringar du har upplevt i äldreomsorgen?

– Synen på vårt yrke och på de äldre har förändrats. När jag började fanns inte namn på metoder och arbetssätt, som det salutogena och individens behov i centrum. Jag ryser bara jag tänker på hur långvården såg ut när jag var ung. Den palliativa vården nu är fantastisk, man lämnar inte människor ensamma att dö.

I boken kallar du dina kollegor för ”den tysta kunskapens läromästare”, kan du utveckla det?

– Vi som jobbar i vård och omsorg har vår utbildning, men vi har också vår EQ: det känsliga och intuitiva. Jag tycker att vi är helt fantastiska med den kunskap vi har inom oss. Det vill jag föra vidare till mina kollegor men också till politiker som tar sådana idiotbeslut när de minskar på personal.

Åldrandets poesi är utgiven på Lassbo förlag