I Hofors bor många med finländsk bakgrund och kommunen är ett så kallat finskt förvaltningsområde. Det betyder att kommunen är skyldig att erbjuda viss kommunal service på finska.

– Vi använder finskan så mycket på jobbet. Jag kände att det ska synliggöras på något vis. Det är en rättighet att kunna få vård och omsorg på finska och då ska det synas i våra lönekuvert, säger Sari Laksola Löfgren, undersköterska på det särskilda boendet Hesselgrenska.

Lönetillägget borde vara större

Flera chefer inom omsorgen tyckte att förslaget var bra och för drygt ett och ett halvt år sedan fattade kommunen beslut om att inför tillägget, något Sveriges Radio tidigare rapporterat.

Men Sari Laksola Löfgren tycker att tillägget på 400 kronor i månaden hade kunnat vara större. 

– Jag kan tycka att det är lite för lite, men det är bättre än ingenting. Bara att man synliggör det finska språket är jätteviktig för mig.

Om de är ledsna eller oroliga eller någonting så räcker det ofta med att de får höra finskan. Det är någonting de känner igen när de blivit demenssjuka.

Sari Laksola Löfgren, undersköterska

Personalen som får tillägget har ett särskilt uppdrag att använda finska och främja finsk kultur, säger Cissi Hedwall, socialchef i Hofors kommun. Antalet varierar men Cissi Hedwall tror att det just nu rör sig om sex personer.

Uppdraget innebär att vara kontaktperson åt finsktalande brukare på sin enhet och hjälpa till med att uppmärksamma kultur och traditioner. Personalen ska också hjälpa till på andra enheter eller i hemtjänsten där det inte finns finskspråkig personal. Men det är inte ett tolkuppdrag, poängterar Cissi Hedvall. 

– De ska hjälpa till om det blir svårt i vissa lägen, framför allt med dementa kan det vara svårt om de glömmer svenskan. Då kan de hjälpa till genom att lära de svensktalande vissa enkla ord och fraser.

Firade finska nationaldagen

Sari Laksola Löfgren säger att det är en trygghet för brukarna med personal som kan finska.

– Det behövs verkligen. Om de är ledsna eller oroliga eller någonting så räcker det ofta med att de får höra finskan. Det är någonting de känner igen när de blivit demenssjuka.

Nyligen firades den finska nationaldagen med finsk mat och en orkester som spelade finsk musik, säger Sari Laksola Löfgren.

– Det ser lite olika ut på olika boenden, men jag och en kollega är väldigt engagerade.

Cissi Hedwall tror inte att det kan bli aktuellt med lönetillägg för fler språk utifrån uppdraget med minoritetsspråk, det är finskan som är stort i Hofors.

– Men om man tittar utanför minoritetsspråken så har ju haft en stor invandring. Hur man ska ställa sig till det i framtiden får man diskutera längre fram. Vi är inte riktigt där än, där löser man det från situation till situation.

Minoritetsspråk och förvaltningsområden

  • Sverige har fem nationella minoritetsspråk: finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. De är speciellt skyddade enligt lag och ska främjas.
  • För finska, meänkieli och samiska finns speciella förvaltningsområden. Här har de som talar språken extra starka rättigheter. Bland annat ska kommuner i ett förvaltningsområde erbjuda äldreomsorg på finska, meänkieli eller samiska.
  • Hofors är en av 66 kommuner som tillhör förvaltningsområdet för finska.

Källa: JO och Institutet för språk- och folkminnen