Vad är det EU har bestämt?

SVAR: I oktober antogs ett EU-direktiv om minimilöner. Bakgrunden är att EU anser att de lägsta lönerna är för låga i en del EU-länder.

Ett direktiv är en EU-lag som Sverige och andra medlemsländer måste genomföra i sin nationella lagstiftning, eller i kollektivavtal.

Alla medlemsländer i EU, utom Sverige och Danmark, röstade för EU-direktivet om minimilöner. Det tvingar medlemsländerna att på lämpligt sätt se till att de lägsta lönerna inte blir för låga.

Hur bestäms minimilöner enligt den svenska modellen?

SVAR: I Sverige finns ingen lag om hur låga löner får vara. Lönerna bestäms i kollektivavtal mellan fack och arbetsgivare. Dessa avtal talar om hur mycket en arbetsgivare minst måste betala. De lönerna brukar kallas ingångslöner eller lägsta löner.

Det sätt lönerna bestäms på kallas för den svenska modellen.

Vad skiljer den svenska modellen från hur löner bestäms i andra EU-länder?

SVAR: Till skillnad från i Sverige är facken i många EU-länder svaga och har svårt att ta kamp för högre löner i kollektivavtal som i princip omfattar alla i samma bransch. I dessa länder bestäms ofta de lägsta lönerna i stället i lag, och kallas då för minimilöner.

Hur låg får den lägsta lönen vara enligt EU-direktivet?

SVAR: Det nämns inte i direktivet. Men riktvärden som nämns som exempel i direktivets inledning för att motivera beslutet är 60 procent av medianlönen i landet, eller 50 procent av genomsnittslönen (i Sverige var den 37 100 kronor år 2021).

Vad är medianlön?

SVAR: Det är den mittersta lönen i storleksordning räknat från den lägsta till den högsta.

Var går gränsen enligt EU-direktivets exempel för hur låg lägsta lönen får vara i Sverige?

SVAR: Den måste minst vara 19 020 kronor för en heltid, grundlön inklusive fasta tillägg, inte jour och OB. Detta är beräknat på medianlönen 2021. Hälften av genomsnittslönen det året var 18 550 kronor. Beloppen i dessa exempel på gränsvården kan sedan höjas för varje år i takt med löneökningarna.

Vilka lägsta löner finns i Kommunals avtal?

Några exempel är:

  • Vårdföretagen Bransch E (Vård- och behandlingshem): 19 947
  • Vårdföretagen Bransch F (Äldreomsorg): 19 499
  • Personlig assistans (Vårdföretagen): 20 129
  • Serviceentreprenad (Almega): 23 509
  • Kyrkan: 22 564
  • Samhall: 22 892
  • Fremia Hälsa, vård och omsorg: 20 249 (den som fyllt 18 år)
  • Fremia Hälsa, vård och omsorg: 22 613 (yrkesförberedande gymnasieutbildning)
  • SKR: 20 220 (utan yrkesutbildning)
  • SKR: 22 500 (med yrkesutbildning)

Varför är Kommunal emot EU:s direktiv om minimilöner?

SVAR: Alla fackförbund inom LO, TCO och Saco samt alla organisationer för arbetsgivare i Sverige är emot direktivet. Skälet är att de vill förhandla löner utan inblandning från politiker i Sverige eller i EU. Det brukar kallas för den svenska modellen, eller den nordiska modellen.

Arbetsgivarna befarar att politikerna i lag kan höja de lägsta lönerna bland annat för att köpa röster i valrörelsen.

EU:s direktiv säger att förhandlingar om löner i kollektivavtal kan fortsätta som tidigare i de länder där detta kan fungera, som i Sverige. Men svenska fack och arbetsgivare befarar att EU-domstolen ändå i framtiden kan tolka direktivet så att även Sverige, trots den svenska modellen, måste följa direktivet.

Vad händer nu?

SVAR: De svenska facken och arbetsgivarna vill att Sveriges regering försöker stoppa direktivet genom att stämma EU inför EU-domstolen. Motiveringen är att EU enligt sin egen författning inte har rätt att fatta beslut om löner i medlemsländerna.

Regeringen har nu gått med på detta krav, efter påtryckningar också från bland andra Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna. Även Danmark stämmer EU för att stoppa direktivet.

Nu är det upp till juristerna i EU-domstolen att avgöra minimilönedirektivet och kanske också den svenska modellens framtid.