Sju lösningar på personalkrisen – och så bra funkar de 

1 Fler ska jobba heltid 

TALAR FÖR:

• Om de anställda i äldreomsorgen som i dag arbetar deltid skulle arbeta tre timmar mer i veckan, skulle behovet av anställda minska från 58 500 till 49 800, enligt SKR. 
• Andelen anställda i äldreomsorgen som arbetar heltid har ökat de senaste åren.

TALAR EMOT:

• Men det går trögt att få fler att jobba heltid. Sedan 2016 pågår ett gemensamt projekt mellan Kommunal och Sveriges kommuner och regioner (SKR), där heltid som norm ska införas i alla kommuner. Även om andelen heltidsanställda ökat går det långsamt och ökningen är från låga nivåer. 2021, som de senaste siffrorna är ifrån, arbetade 59,2 procent av personalen inom äldreomsorgen och funktionshinderomsorgen heltid. 
• Dessutom har heltidsprojektet väckt ramaskri bland många anställda. För att ha råd med införandet av heltid har många kommuner infört schemamodeller som enligt personalen gör att deras återhämtning försvinner. Det handlar ofta om kortade men fler arbetspass, arbete varannan helg, korta schemaperioder och att man måste arbeta på flera olika arbetsplatser för att få ihop till sin heltid. Det finns många vittnesmål från kommuner där det faktiskt lett till en motsatt utveckling – personal som går ner i tid för att de inte orkar arbeta heltid under de förutsättningarna. En del säger upp sig för att bli timvikarier i stället och kunna bestämma själva över sitt schema. I 17 procent av landets kommuner minskade andelen som arbetar heltid mellan 2020 och 2021. 
• Kommunal vill dessutom se en arbetstidsförkortning och har kongressbeslut på att driva frågan om 30-timmarsvecka. Det skulle göra att behovet av personal blev ännu större, påpekar SKR som säger blankt nej till det. Motargumenten från facket är att det skulle göra att fler orkade jobba till pensionen, att färre skulle lämna äldreomsorgen för andra yrken och att det skulle bli mer attraktivt att söka sig dit. 

2 Personalen går i pension senare 

TALAR FÖR:

• Det här är en annan lösning som arbetsgivarna lyfter fram. Om anställda i äldreomsorgen jobbade till 66 år skulle antalet pensionsavgångar minska med 12 600, har SKR räknat ut. 
• I dag går utvecklingen mot att fler kommunanställda jobbar kvar till efter 65.
• Samtidigt kommer pensionsåldern successivt att höjas och personal i äldreomsorgen kommer att tvingas jobba längre, för att ha råd att gå i pension.

TALAR EMOT:

• Äldreomsorgens största yrkesgrupp, undersköterskor, går ofta i pension tidigare.  I dag ligger snittet för pension på 63,3 år. Andelen undersköterskor som jobbar längre än till 65 är blygsamma 3,3 procent (2021), enligt SKR:s egen statistik. 
• Alla kommer inte att jobba längre bara för att pensionsåldern höjs. Många kommunalare vittnar om att de är utslitna långt innan de fyllt 60. Samtidigt har reglerna för sjukersättning nyligen mjukats upp med syfte att göra det lite enklare för äldre att sluta i förtid.

3 Digitalisering

TALAR FÖR:

• Både politiker och arbetsgivare brukar lyfta fram digitaliseringen som en av de stora lösningarna på personalbristen. De senaste åren har också mer och mer inom äldreomsorgen digitaliserats. Inom hemtjänsten är det exempelvis vanligt med kameratillsyn på natten. På äldreboenden finns det oftast olika typer av digitala lösningar, som golvlarm som känner av om någon trillar ur sängen. 

TALAR EMOT:

• Digitaliseringen har hittills inte inneburit någon revolutionerande lösning på personalbristen. SKR är tydlig med att digitaliseringen måste leda till att personal delvis kan ersättas av teknik. Det kan handla om allt från att larmen i större utsträckning ersätter tillsyn av människor till duschrobotar. Hittills har försöken att ersätta personal med teknik dock bromsats in av Inspektionen för vård och omsorg, Ivo. I ett stort antal fall har Ivo kritiserat bemanningen på demensboenden för att den varit för låg och påpekat att teknik inte kan ersätta personal. SKR är mycket kritiska till Ivo:s inställning och menar att det måste förändras, så att teknik kan användas för stöd och tillsyn i alla situationer där det är möjligt.
• Ett annat problem är hur man löser frågan om medgivande till att använda viss teknik från demenssjuka. 
• Och över allt svävar den fråga som många nog ställer sig: Hur mycket kan man egentligen digitalisera i en verksamhet som i stor utsträckning bygger på omsorg och det personliga mötet?

4 Höjda löner

TALAR FÖR:

• Arbetsgivarna måste ta sitt ansvar och höja lönerna kraftigt för personalen i äldreomsorgen, menar bland andra nationalekonomen Lars Calmfors. Annars kommer det bli fortsatt svårt att rekrytera. 
  

TALAR EMOT:

• Att det skulle bli så ser inte särskilt troligt ut. Kommunal har inte övriga LO-förbund med sig på att deras medlemmar behöver få betydligt mer än andra grupper. Och politiskt finns inte heller viljan att höja skatten så mycket som skulle krävas, varken i kommunerna eller på statlig nivå.

5 Bättre arbetsmiljö

TALAR FÖR:

• Fack och arbetsgivare är överens om att arbetslivet måste bli hållbart, inte minst om fler ska klara att jobba mer, och längre. Det betyder att arbetsmiljön måste förbättras.  Kommunals medlemsundersökningar visar att den höga arbetsbelastning är ett viktigt skäl till att många vill lämna äldreomsorgen. 
  

TALAR EMOT:

• Det finns dock få tecken på en sådan utveckling i äldreomsorgen. Branschen har länge haft arbetsmarknadens högsta sjukskrivningstal och Kommunal larmar om fortsatt stress och dålig arbetsmiljö. 
• När beslutet togs om höjd pensionsålder blidkades facken med att det också skulle genomföras förbättringar i arbetsmiljön. Men i dag är besvikelsen stor inom LO som anser att inget har hänt. Att arbetsmiljön fortfarande är dålig bekräftas av Arbetsmiljöverkets inspektioner, senast i en rapport 2020 som pekade på en ”en orimlig obalans mellan krav och resurser”.

6 Låt undersköterskorna slippa städa

TALAR FÖR:

• Den stora bristen på undersköterskor gör att allt fler kommuner gör en uppdelning av arbetsuppgifterna och låter outbildad personal sköta serviceinsatser som städning, inköp och promenader. På så sätt kan undersköterskorna ägna sig åt omvårdnadsinsatserna. I KA:s enkät svarar hälften av kommunerna att de har infört någon form av serviceteam för att avlasta undersköterskorna och minska personalbristen. Ytterligare ett antal av de kommuner som svarat nej skriver att de är på väg att införa det eller i alla fall diskuterar frågan. 
• Att renodla undersköterskornas arbetsuppgifter lyfts också fram av SKR som en viktig strategi för att lösa personalbristen. 

TALAR EMOT:

• Kommunal är oroliga för att det kan urholka den professionella äldreomsorgen om serviceinsatser utförs av outbildad personal och privata aktörer. Vid städning kan utbildad personal observera förändringar i de äldres mående, något som kan vara svårare om man saknar omsorgsutbildning.   

7 Utbilda arbetslösa och invandrare 

TALAR FÖR:

• Regeringen vill kraftigt minska invandringen och SKR har varnat för att en sådan politik kommer att förvärra personalbristen. Men äldreminister Anna Tenje lyfter fram att det finns många arbetslösa och arbetslösa invandrare som borde kunna utbildas till att jobba i äldreomsorgen och att det är bättre än att vi ska ta emot fler. 
• I dag är var tredje anställd i äldreomsorgen utrikes född. Svensk äldreomsorg skulle helt enkelt ha svårt att klara sig utan invandrad arbetskraft. Av de drygt 330 000 arbetslösa är en majoritet utrikes födda. Bland de långtidsarbetslösa är de sex av tio.

TALAR EMOT: 

• Det tar ofta tar lång tid att etablera sig på svensk arbetsmarknad. En stor andel av de som kommer till Sverige saknar gymnasieutbildning. 
• Dessutom är språket ett hinder. Kommunal kritiserar redan i dag arbetsgivarna för att de anställer personer med alltför bristande språkkunskaper. 
• I gruppen arbetslösa finns också de som står väldigt långt från arbetsmarknaden. Alla vill heller inte jobba i äldreomsorgen, eller passar för det. 
• Det krävs en rad förändringar för att integrationen ska förbättras. Dagens språkutbildning behöver till exempel fungera bättre och det kan behövas statligt subventionerade anställningar för att fler ska få in en fot i välfärden.

💡 … plus en bonusidé

• Äldreomsorgen skulle kunna rekrytera mer personal från gruppen arbetslösa om arbetet organiserades annorlunda, där en del av personalen har arbetsuppgifter som inte kräver undersköterskekompetens. Man kan också tänka sig en tvåspråkig arbetsledare för att underlätta att komma in i arbetet. Det säger Olof Åslund, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet och knuten till IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. Genom att tänka på vilka krav som ställs borde det gå att bredda rekryteringen, menar han. 

Källor: 

• Kolada, SKR:s statistikdatabas om kommuner och regioner
• Välfärdens kompetensförsörjning – personalprognos 2021-2031 (SKR)
• Personalen i välfärden- personalstatistik för kommuner och regioner 2021 (SKR)
• Arbetsförmedlingens statistik om arbetslösa december 2022
• Projektrapport om äldreomsorgen 2017-2019 (Arbetsmiljöverket 2020)
• Svenska språket – a och o inom äldreomsorgen (Rapport från Kommunal 2019)
• Så stannar personal i äldreomsorgen (Rapport från Kommunal 2018)

Fotnot: Genomsnittlig pensionsålder skiljer sig åt i texten och i grafiken. Det beror på att i texten har vi angett genomsnittet för undersköterskor i kommunerna. I Grafiken avser siffran 64,2 år genomsnittet för alla personkategorier i äldreomsorgen, inte bara undersköterskor.