Så fungerar tjänstepension – därför ska du spara dina lönebesked
Hur fungerar tjänstepension? Och hur kan man vara säker på att arbetsgivaren betalar in rätt summa till pensionen? Vad har kollektivavtal med tjänstepensionen att göra? KA reder ut hur det fungerar.
Vem har rätt till tjänstepension?
SVAR: Till att börja med kan man säga att där det finns kollektivavtal finns det tjänstepension. Men beroende på om arbetsgivaren är privat, eller driver sin verksamhet inom kommun och region, kan det finns flera olika pensionsavtal du omfattas av.
Vilka pensionsavtal finns det då?
SVAR: På den privata sidan finns det två eller tre olika pensionsavtal som du kan omfattas av. Det styrs av vilken arbetsgivarorganisation din arbetsgivare är med i, eller om de har ett hängavtal med Kommunal. Enklast är att fråga din arbetsgivare, eller arbetsplatsombud, vad som gäller på ditt jobb. Om det inte finns ett arbetsplatsombud kan du vända dig till det regionala fackliga ombudet.
Men om jag jobbar på en arbetsplats utan kollektivavtal?
SVAR: Det kan vara så att arbetsgivaren har tecknat en frivillig försäkring. Det finns vissa som gör det. Det kan man göra antingen hos Fora eller hos någon annan, såsom en bank eller en försäkringsmäklare. Det finns ett antal varianter av tjänstepensioner som finns utanför kollektivavtalstecknandet. Enklast är att fråga arbetsgivaren.
Hur mycket får jag i tjänstepension?
SVAR: På den privata sidan avsätter man ungefär lika mycket i tjänstepension oavsett vilket avtal som gäller. Det är oftast omkring 4,5 procent av månadslönen. Inom kommun och region skiljer det sig åt. Kommunal har fått upp siffran till 6 procent av lönen (gäller den som tjänar upp till cirka 44 000 kronor i månaden).
Påverkas min tjänstepension av om jag till exempel är vikarie eller tillsvidareanställd?
SVAR: Indirekt kan det göra det. Det finns ett avtal som heter ITP2 (inom privat vård-och omsorg) och där finns det ett krav på hur mycket man måste jobba. Den ordinarie arbetstiden måste uppgå till minst 8 timmar per helgfri vecka räknat i genomsnitt under en period av 3 kalendermånader.
Hur vanligt är det med krav på hur mycket du ska ha jobbat?
SVAR: ITP2 är det enda avtalet på den privata sidan där kravet finns kvar. Dessutom ska du vara född 1978 eller tidigare för att kunna ha det avtalet.
Om du i stället jobbar inom ett avtal – där det avsätts en procentsats baserat på din utbetalda lön – spelar det ingen roll hur mycket eller lite du jobbar. Det gäller oavsett om du till exempel är timanställd, vikarie eller har en tillsvidareanställning.
Hur vet jag hur mycket min arbetsgivare har betalat in i tjänstepension?
SVAR: Du kan gå in och titta på hemsidan minpension.se . Där ser du dels vad du fått i allmän pension, dels vad du har i tjänstepension. En gång om året får du även ett besked (antingen i brevlådan eller digitalt) om hur mycket som har betalats in till din tjänstepension.
Hur vet jag att min arbetsgivare har betalat rätt summa?
SVAR: Om du vill ha hjälp kan du vända dig till Kommunal. Vi kan hjälpa till med att utifrån inkomsten beräkna ifall inbetalningen ser rätt ut. Om det saknas insättning kan du även ta kontakt med arbetsgivaren och ifrågasätta hur avsättningen har gjorts.
Vad gäller om min arbetsgivare har betalat in fel summa pengar?
SVAR: Det mesta går att rätta till i efterhand. Om det är så att arbetsgivaren har betalat in för lite, eller inget alls, finns det möjlighet för de flesta att få pengarna via garantier. Men om man kommer på detta långt senare är det svårt.
Varför blir det svårare ju längre tid som går?
SVAR: Vi säger att du skulle ha fått pensionsavsättning på 5 000 kronor. I så fall är det 5 000 kronor du får utbetalt i efterhand. Man tar ingen hänsyn till hur mycket pengarna har gått upp i värde 10 eller 15 år senare när du upptäcker att pengarna saknas. Du behöver också kunna bevisa att du jobbade på den arbetsplatsen och att du hade den lönen.
Hur kan man bevisa det?
SVAR: Det du behöver få fram är bevis på vilken lön du hade. Om det är mindre än sju år sedan kan du få kontrolluppgifter av Skatteverket, då de sparas i upp till sju år. Är det längre tid än så behöver du ha kvar dina lönespecifikationer, men det är det inte alla som har.
Vad händer om du är en av dem som inte har sparat på alla lönespecifikationer genom åren?
SVAR: Kan du få fram dem kan man gå ganska långt tillbaka i tiden, men om du inte har det kan det bli väldigt besvärligt. Om du inte kan visa upp vad du tjänat under perioden har vi ingenting att jobba med. Det är därför det är bra om man kollar upp detta med jämna mellanrum under sitt yrkesliv och inte bara när pensionen närmar sig.
Om man är ny på ett jobb, vad bör man kolla upp då?
SVAR: Att det faktiskt finns kollektivavtal. Då finns det även tjänstepension. Om det saknas kollektivavtal är det ännu viktigare att hålla koll på om man har rätt till tjänstepension och om arbetsgivaren betalar in. Förhoppningsvis står det i anställningsbeviset, men bäst är att fråga arbetsgivaren.
Källa: Anne-Maria Carlsgård, ombudsman på Kommunal.
