Olivia Glad.

Olivia Glad.

Fem minuter. 

Det var så lång tid mötet på kontoret skulle ta, enligt schemat. Varför arbetsgivaren plötsligt ville träffa städaren Olivia Glad förbryllade henne, men å andra sidan hade hon nyss varit sjuk i tre dagar. 

När Olivia Glad lämnade mötet var hon arbetslös. Enligt Kommunals sektion i Gävle avskedade företaget henne med förklaringen att hon hade varit illojal, då man menade att hon hade låtsats vara sjuk i tre dagar. Detta trots att Olivia Glad hade lämnat in ett sjukintyg. 

Anneli Wiklund, städare.

Hon tvingas äta lunch i bilen

Arbetsmiljö

Vad hon inte visste då var att detta var starten på en annan resa. Städjobbet, som bara skulle vara ett extraknäck, blev i stället ett fackligt uppvaknande för Olivia Glad. Men låt oss ta det från början.

”Bilen var min matsal”

När Olivia Glad klev in i matsalen imponerades hon över hur fin lokalen var. Det var i början av förra året och hon hade börjat jobba inom hushållsnära tjänster på företaget Städarna i Gävle. 

Tanken var att tjäna pengar vid sidan om studierna, men inom kort började Olivia Glad att älska sitt jobb. Framför allt var det känslan av att se kunderna lyckliga som värmde i bröstet. 

Trots det var det något som gnagde i henne – lunchen. Till en början trodde Olivia Glad att hon skulle äta i matsalen på kontoret. Här kunde man värma matlådan i mikron. Dock blev det inte så. 

– Bilen var min matsal, säger Olivia Glad.

Olivia Glad.
Olivia Glad.

Utöver bilen åt hon även hos kunder, på parkbänkar och i trapphus. Orsaken var att hon sällan hann åka till kontoret. 

Flera kunder bodde på ett geografiskt avstånd på mellan två och tre mil. Att försöka åka till kontoret, parkera bilen och värma sin mat – under 30 minuters rast – kändes omöjligt. 

Snabblunch (genrebild).

Kommunal: ”Städare hinner inte äta lunch”

Arbetsmiljö

När Olivia Glad kom hem på kvällen kurrade magen. Många gånger sjönk hon djupt ner i soffan. 

– Jag har IBS i grunden så det gjorde inte saken bättre, säger hon. 

Blev skyddsombud

Enligt Kommunals sektion i Gävle råder det en tystnadskultur bland städare på den privata sidan. Många är rädda för att förlora sina jobb om de tar hjälp av facket. KA:s rundringning visar att problemet är utbrett på flera håll i landet. 

Men det stoppade inte medarbetare från att prata sinsemellan, berättar Olivia Glad, som lät sig höras. I augusti blev hon skyddsombud på jobbet. Direkt började hon att föra samtal med arbetsgivaren om saker som kunde förbättras.

Olivia Glad.

Många är yngre och har sitt första jobb på det här företaget. Då vet man inte riktigt hur saker fungerar. Flera kollegor kom till mig och berättade hur de kände.

Olivia Glad

Att städarna skulle hinna äta en ordentlig lunch var en viktig fråga.

– Många är yngre och har sitt första jobb på det här företaget. Då vet man inte riktigt hur saker fungerar. Flera kollegor kom till mig och berättade hur de kände, men få vågade säga det öppet. Därför ville jag göra skillnad, säger Olivia Glad och tillägger:

– Jag visste att det fanns en risk att jag skulle bli otroligt illa omtyckt av cheferna, men jag kände att jag behövde göra det ändå. Det känns tråkigt att jag inte hann skapa riktig förändring.

Kommunal tog strid för Olivia

Dagen före jul i fjol kröp febern sig närmare. Olivia Glad sjukskrev sig, men med hjälp av mediciner orkade hon åka och fira julafton i fjällbyn Borgafjäll. 

Planen var att åka hem på söndagen, men Olivia Glad blev sämre. Det slutade med att hon var tvungen att sjukskriva sig måndag, tisdag och onsdag. Eftersom Olivia Glad var sjuk, men ändå bortrest, anklagar företaget henne för att ha varit illojal.

Den här arbetsgivaren har tagit ett otroligt ungt gäng och kört med dem ordentligt. Olivia var den som gjorde oss uppmärksamma på det och fick oss att agera.

Ove Blom, Kommunal

Själv tror hon att det var en ursäkt för att bli av med henne, då hon i sin roll som skyddsombud blev besvärlig. På Kommunal i Gävle tycker man att uppsägningen är godtycklig. Därför tog Kommunal sig an hennes fall. 

– Den här arbetsgivaren har tagit ett otroligt ungt gäng och kört med dem ordentligt. Olivia var den som gjorde oss uppmärksamma på det och fick oss att agera. Jag är jättestolt över henne och tycker det är hemskt att det slutade så här, säger Ove Blom, facklig företrädare.

Till slut nådde Olivia Glad, med hjälp av Kommunal, en förlikning med sin tidigare arbetsgivare. Hon fick tre månadslöner och slutade på företaget. 

– Vi var väldigt offensiva och yrkade på ett halvårs månadslön, men det ville andra parten inte gå med på. Huvudsaken för oss är att Olivia känner sig nöjd, säger Ove Blom. 

Var personalen äter är deras val

Viktor Hamwi är vd på Städarna i Gävle. Han avböjer att kommentera Olivia Glads fall, men i ett mejl skriver han att bolaget har avtalat med nästan alla kunder att städarna får äta hos dem. I övrigt är personalen välkomna att äta på kontoret. 

”Vi uppmanar också våra medarbetare att höra av sig till sin närmaste ledare om de upplever att tiden hos kunden eller restid är för kort”, skriver Viktor Hamwi. 

Hur ser ni på att flera äter sin lunch i bilen, i trapphus eller på parkbänkar?

”Var medarbetare äter sin lunch är alltid ett eget val. Dock säkerställer vi alltid att det finns tid i schemat och avtal med våra kunder så att våra medarbetare kan sitta ner i lugn och ro för att kunna ta rast och äta sin medhavda mat”, skriver Viktor Hamwi. 

Olivia Glad.
Olivia Glad.

I dag fokuserar Olivia Glad på studierna och drömmen om att jobba som djurskyddsinspektör. När KA möter henne i hemstaden Gävle har hon ännu inte hunnit smälta allt som har hänt. 

– Beskedet att de skulle sparka mig kom från ingenstans. Jag har aldrig haft klagomål på mig från kunder eller liknande. Jag har känt mig allra främst arg. Jag som engagerade mig och gjorde ett bra jobb…

Olivia Glad tystnar en kort stund. 

– Mina kollegor är rädda och tycker det är obehagligt att jag försvann. Många frågar sig hur jag kunde få sparken när jag både var medlem i Kommunal och tillsvidareanställd.

Trots det slår Ove Blom ett slag för att fler städare ska engagera sig.

– De som vet sitt arbete bäst, och bryr sig allra mest om sin arbetsmiljö, är faktiskt arbetarna själva. Det är vi som kan göra skillnad och därför är till exempel ombuden så himla viktiga. Men i Olivias fall var vi tyvärr för sent ute, säger han.