– Lönerna höjs inte med många kronor vid varje tillfälle. Vi halkar efter i jämförelse med våra grannkommuner. Det är stor skillnad, säger Jenny Broman, barnskötare och arbetsplatsombud på Smultronets förskola i Norrköping.

KA:s lönekoll.

Medellönen för barnskötare? Kolla här!

Lönekollen – ditt yrke

Kommunalarbetaren har tagit fram kommunernas och regionernas medellöner sedan 2014. En analys visar att ett flertal av de arbetsgivare som för åtta år sedan hade låga medellöner fortfarande har det. En sådan kommun är Norrköping. Här har flera av Kommunals yrkesgrupper bland de lägsta medellönerna i landet. Dit hör barnskötarna som i fjol hade en medellön på 24 357 kronor vilket är 2 000 kronor lägre än rikssnittet.

– Det är klart att man blir frustrerad, säger Jenny Broman.

Hon har en lön i nivå med rikssnittet på 26 332 kronor, då är hon 47 år och har arbetat som barnskötare i snart 20 år. En rimlig lön tycker hon är 28 500 konor.

Gärna 1500 kronor mer

För att barnskötarnas löner ska förändras behövs större påslag, anser hon.

– När det blir ett nytt avtal borde vi barnskötare få 1 500 kronor för att komma någonstans, säger Jenny Broman.

Samtidigt vet hon att outbildade barnskötare kommer in som vikarier och sedan får fasta tjänster. Även om Jenny Broman inte vet vilka löner de har anser hon att utbildning ska ge högre lön.

KA:s lönekoll

Kommunalarbetaren har listor med medellöner för 25 yrken i kommuner, regioner och räddningstjänster. Skillnaden i medellön mellan grupper med yrkesutbildning och de utan har ökat, visar KA:s granskning. Skillnaderna är större i kommunerna än regionerna.

Här har undersköterskor, stödassistenter och barnskötare fått del av yrkessatsningen som Kommunals avtal ger. Men trots det så är alltså barnskötarnas medellön den lägsta i landet. Därför tycker hon att politikerna i kommunen ska skjuta till extra pengar för att höja lönerna.

Osakliga löneskillnader justeras

Lena Lundqvist är ordförande för sektion Sydost där Norrköping ingår.

– Vad jag kan säga är att Norrköpings kommun går strikt utifrån avtalet. Man går ju in på lägstalön och sedan följer man avtalet till punkt och pricka, säger Lena Lundqvist.

För att se det här innehållet måste du godkänna cookies från våra tjänsteleverantörer.

Samtidigt berättar hon att om det finns avvikelser utifrån lönekartläggningen så rättar arbetsgivaren till det och skjuter till pengar utöver avtalet. I fjol skedde det för kockar och undersköterskor.

Kommunen behöver göra mer för att vara en attraktiv arbetsgivare, anser hon.

– Vi har påtalat att man ska höja de lägsta lönerna, säger Lena Lundqvist.

Större andel outbildade

Olle Vikmång (S) är kommunalråd i Norrköping är medveten om löneläget och förklarar det med att lönerna är förhållandevis låga oavsett vilken arbetsgivaren är. Detta i jämförelse med till exempel grannstaden Linköping. Samtidigt säger han att en tänkbar förklaring är att Norrköping kunnat ligga på den här lönenivån är att kommunen hittills inte haft brist på personal. Men att detta förändras.

– Ska vi klara kompetensförsörjningen så behöver vi få upp lönerna. Det är en fråga som jag har med mig när vi tittar på budgetprioriteringar framåt, säger Olle Vikmång.

Olle Vikmång (S), kommunstyrelsens ordförande i Norrköping.
Olle Vikmång (S), kommunstyrelsens ordförande i Norrköping.

En förklaring till att barnskötarna i Norrköping har landets lägsta medellöner tror han kan vara att kommunen kan ha större andel outbildade barnskötare.

– Lönerna behöver höjas först och främst för de utbildade barnskötarna, men det kan vara så att man behöver se över lönerna för de outbildade också, säger Olle Vikmång.

Norrköping har gjort en analys av löneläget och ser också över vilka yrkesgrupper som kommunen behöver anställa.

– Jag vet att både barnskötare och undersköterska finns med på den listan. Det är yrkesgrupper där vi behöver göra riktade satsningar på över avtalet, säger Olle Vikmång.

Han anser att utbildning ska löna sig och att yrkesutbildade ska ha bättre löneutveckling. Samtidigt avvisar han inte höjda lägsta löner.

Bakgrund

Sedan 2016 har yrkesutbildade fått en särskild status i Kommunals avtal på kommun- och regionsidan med syftet att de ska få större löneökningar än dem utan yrkesutbildning. Först med den så kallade undersköterskesatsningen, sedan med extra lönepåslag för alla grupper med yrkesutbildning. Vilka som räknas dit avgörs i förhandlingar lokalt, i den enskilda förvaltningen, kommunen eller regionen.

Kommunals avtal med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och Sobona innehåller också lägstalöner:

  • 19 940 kronor gäller i år för den som fyllt 19 år.
  • 22 185 kronor gäller i år för den som har yrkesförberedande gymnasieutbildning.

Men kommuner och regioner kan ha högre ingångslöner.