Kommunal kräver högre ersättning vid beredskap för deltidsbrandmän
Kommunal går ut offensivt i avtalsrörelsen för deltidsbrandmän. Höjda ersättningar krävs för att uppnå samhällets och arbetsgivarnas mål att rekrytera fler till uppdraget, säger Kommunals ombudsman Magnus Sjöholm.
– Det måste betala sig för att man ska vilja ta sig an det här mycket viktiga samhällsuppdraget, säger Magnus Sjöholm.
Kommunal och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och Sobona ska under våren förhandla fram ett nytt avtal för cirka 9 500 deltidsbrandmän. På tisdagen överlämnade Kommunal sina yrkanden till arbetsgivarna. Man lägger fram en rad olika krav, både vad gäller ersättningarna och andra anställningsvillkor.
Fotboja en vecka
Grunden för en deltidsbrandman är beredskapsersättningen, som ges de veckor när man måste vara beredd att rycka in om det behövs.
– I princip handlar det om att ha fotboja på sig en vecka och inte kunna lämna närområdet till brandstationen utifall att larmet går, säger Magnus Sjöholm.
I det nuvarande avtalet ligger beredskapsersättningen på 28,30 kronor per timme. Ersättningen blir betydligt högre vid tjänstgöring och vid larm. Därför kan deltidsbrandmän i områden med många larm få mycket mer betalt för uppdraget än dem på mindre orter med få larm.
– Ersättningen för beredskap är det som någonstans är den första ribban för att vilja ta sig an det här uppdraget, säger Magnus Sjöholm.
Vill ha permission
Förutom höjda ersättningar vill Kommunal också se att arbetsgivarna tar ett större ansvar för hälsofrågorna. Det handlar bland annat om förebyggande åtgärder mot cancerdiagnoser, där brandmän generellt är mer utsatta än många andra grupper. Men också till exempel nödvändiga vaccinationer.
– Går man och släcker skogsbrand får man fästingar på sig och då kan det handla om att man ska få vaccination mot TBE. Det är inte självklart för alla arbetsgivare att det här ska ingå.
Man vill också ha kompensation för inkomstbortfall vid läkarundersökningar och fystester kopplat till uppdraget men som görs på arbetstid i huvudanställningen.
Ett nytt krav jämfört med tidigare är att permission ska kunna ges vid enskilda angelägenheter precis som i ordinarie avtalet för anställda i kommuner, regioner och kommunala bolag.
Kombinationsanställningar
SKR/Sobona har ännu inte offentliggjort sina prioriteringar i avtalsrörelsen. Förhandlingschef Jeanette Hedberg säger att man önskar sig en lång avtalsperiod. Men generellt är det viktigaste att komma till rätta med svårigheterna att rekrytera deltidsbrandmän, inte minst i glesbygd, säger hon.
– Jag ska inte föregå förhandlingarna men min uppfattning är att det finns flera anledningar till att det är svårrekryterat. Sen får vi se vad som lämpar sig att ta hand om i ett kollektivavtal, säger Jeanette Hedberg.
Har inte Kommunal rätt i att en avgörande fråga är vilken ersättning man får som deltidsbrandman?
– Ersättningen och anställningsvillkoren i allmänhet är en viktig del men det finns också andra delar som styr det här.
Precis som SKR har gjort tidigare lyfter hon fram kombinationsanställningar som en möjlig väg, där man som kommunalt anställd också har anställning som brandman på deltid.
– Personalförsörjningen är den största utmaningen för räddningstjänsterna och framför allt för glesbygden. Räddningstjänsten är delvis uppbyggd på deltidskårerna, så de har en väldigt viktig funktion i samhället, säger Jeanette Hedberg.
Några av Kommunals övriga avtalskrav
- Högre ersättningar på obekväm arbetstid.
- Nationell status på utbildningen och att den som är yrkesutbildad får ett erfarenhetstillägg.
- Graviditetsersättning ska inkludera kompensation för inplanerad övning och utbildning och man ska få ersättning under hela perioden.
- Det ska bli enklare att få semester från anställningen som deltidsbrandman samtidigt som man har semester i sin huvudanställning.