Wikström sjunger om klass och corona

Musik: skiva ”Ballader och bröl” av Rolf Wikström

”Du säger jag är vit man, men du snackar bara skit, man”, sjunger den förvisso mycket vite bluesmannen Rolf Wikström i öppningsspåret på nya skivan ”Ballader och Bröl”. Nej, han har inte mycket till övers för identitetspolitik, sången fortsätter med de självklara raderna ”det handlar om klass, klass, klass! Det handlar om klass!”.

Rolf Wikström har stått stadigt i vänsterjord ända sedan debuten och inte minst sedan han fick ett slags genombrott med låten ”Solidaritet” från 1978. Lika hårt är fötter och ben fastsurrade längs bluesmasten, det är tolvor och också lite soul, men han utvecklar också sin musik, bland annat genom att fortsätta släppa in starka kvinnoröster, så som Lisa Lystam i den coolt coronaavslappnade ”Bara ta det lugnt”:

”Du ligger där i sängen

Jag kryper ner hos dig

Om du tar av dig ditt munskydd

Så kan jag kyssa dig” 

Man kunde kanske önska att resten av albumet var lika osande politiskt och angeläget som ”Klass Klass Klass”, men här finns ändå flera fina kärleksballader och kanske framför allt John Holm-tolkningen ”Ett enskilt rum på Sabbatsberg”. Wikström har berättat hur han fick höra just den låten hemma hos sin mamma när John Holm var på besök och satt och spelade den för honom i soffan där.


Strömquist skildrar kapitalism och kättja

Liv Strömquist tänker på sig själv av Ada Berger Dramaten. Regi: Ada Berger Scenografi: Daniel Åkerström Steen

Teater: ”Liv Strömquist tänker på sig själv” på Dramaten

Kommer ni över en restbiljett till serietecknaren Liv Strömquists senaste pjäs kan jag bara komma med ett råd: Köp. Precis som förra ”Liv Strömquist tänker på dig” är manus och scenerier löst baserade på de hyllade seriealbumen, men den som kanske framför allt ska hyllas här är regissören Ada Berger.

Kärlek, konsumism, kättja och kapitalism är bara är några av k:na som skärskådas. Roligast har jag åt William Spetz när han som guden Eros iklädd toga/blöjor distinkt och träffsäkert skjuter sina pilar på Per Svenssons affärsman. Gudinnan Afrodite i Sanna Sundqvists gestalt är skoningslös: ”Du kommer att bli förälskad i Henny! Praktikanten!”

Vi kan liksom inte göra något åt vår åtrå. Per Svensson försöker förgäves stå emot, men Henny vill ha honom också, det är Afrodite säker på. Vad kan man göra?

Sanna Sundqvist är föreställningens stora stjärna. Hon är helt precis i sitt uttryck när hon försöker förklara inför sin far och sin son varför hon lagt hela familjens besparingar på en samling av röda klappstolar.

Det handlar om vad vi är beredda att göra för pengar och vad vi är beredda för kärleken. Det känns till slut helt logiskt när David Book kommer in i en Ekerotsdödsmask och konstaterar faktumet: att bli kär är att ge upp sig själv, att dö. ”Att skiljas är att dö är en smula”, sa redan Victor Hugo på 1800-talet. Liv Strömquist vänder på begreppen, döden finns redan i förälskelsen.

Det låter kanske deppigt, men som publik har man inte tråkigt i många sekunder.


Fastnaglad inför korruptionen i ”New Order”

Film: Mexikansk film “New Order” i regi av Michel Franco (svensk premiär 3 dec)

”Ni har gjort livet surt för oss! Fan ta er!”

Kvinnan som spottar ut orden stod alldeles nyss som hushållerska i den svinrika mexikanska familjens kök och arbetade med snittar. Nu länsar hon gästernas och familjemedlemmarnas fickor, handleder och halsar på värdesaker och smycken. 

Den här scenen utspelar sig strax efter introt till den aktuella mexikanska filmen ”New Order”. 

Filmen börjar med att stapla olika kaotiska scener på varandra. Akutavdelningen på ett sjukhus där det bärs in hundratals skottskadade från gatan. Döda kroppar som ligger staplade på varandra i en lastbil. Röster från radioprogram som pratar om upplopp, kravaller, utegångsförbud och undantagstillstånd.

Och så ett snabbt klipp till de riktiga rikemanskvarteren med enorma villor bakom höga murar. Där bröllopsfesten pågår. Där det är stilla, sobert, drinkar och tilltugg. Där man försöker stänga kaoset ute. Tills den stund då människorna utifrån tar sig in över muren. Beväpnade. Och så gott som alla som tjänat familjen gör gemensam sak med dem. Nu är det dags.

”New order” kan vara den grymmaste film jag sett, kanske också den sorgligaste eftersom den inte på något sätt vill trösta, visa på rättvisa eller ge hopp om en ny ordning. De fattiga som önskar en nyordning är lika mycket objekt som de svinrika. Det är en nedstigning i helvetet som tar sin början, där korruptionen segrar. 

Samtidigt sitter jag fastnaglad. 


Snart har helgen v 48 tagit slut

Musik: låten ”Helgen v.48” med Bob Hund (från 1999).

En låt om inget speciellt, har bandet Bob Hund sagt själva. Om en kall och förvirrad kväll på stan. Andra har tagit låten till sitt hjärta och ses för att fira just denna helg. 

Vem går över ett torg en lördag kväll
Vem går hem med den rätte och vem får en smäll?
Vem är det som är lycklig och vem luktar bränt?
Vem är dålig på riktigt och vem är ett skämt?
Det är sent och det dröjer lite till innan blommorna slår ut
Jag ser en bil
Jag ser en tjej
Jag ser en snut
Snart har helgen vecka 48 tagit slut
Det är sent och det dröjer lite till innan blommorna slår ut
Jag ser en bar
Jag ser en man
Jag hör ett tjut
Snart har helgen vecka 48 tagit slut

Här finns ett klipp med låten från en Bob Hund-konsert inspelat på KB i Malmö (lördag 30 nov 2019) när helgen v 48 snart var slut för det året.