Det råder stor brist på personal i äldreomsorgen, något som gör att nyanlända och invandrare utan högre utbildning ofta hänvisas till äldreomsorgen. Och över 93 procent av kommunalarna i den nu aktuella undersökningen säger ja på frågan om det anställs vikarier som saknar tillräckliga språkkunskaper. 42 procent säger att det händer ofta.

När det gäller fastanställda är siffrorna lägre, men även där svarar över hälften att det händer ibland att det anställs personal med otillräcklig koll på svenskan. Jämför man med för två år sedan, då Kommunal gjorde en liknande undersökning, ser man att siffrorna ökar.

2021 års enkät har besvarats av 3 134 arbetsplats- och skyddsombud inom äldreomsorgen.

För att se det här innehållet måste du godkänna cookies från våra tjänsteleverantörer.

Malin Ragnegård är noga med att säga att det i sig inte är något dåligt att medarbetarna inte har svenska som huvudspråk.

– För att vara väldigt tydlig så finns det i sig inget problem med att fler medarbetare har ett annat modersmål eller kommer från ett annat land. Flerspråkighet är en kompetens att ta vara på.

Men över 80 procent svarar ändå i enkäten att språkbristen påverkar personalens arbetsmiljö och över hälften säger att den leder till konflikter.

För att se det här innehållet måste du godkänna cookies från våra tjänsteleverantörer.

Det faktum att det här kan skapa konflikter mellan medlemmar, gör det detta till en svår fråga för Kommunal att ta i?

– Jag tycker inte att det borde bli det. Äldreomsorgen skulle inte fungera utan de här medlemmarna, säger Malin Ragnegård.

Samtidigt betonar hon hur viktigt det är med goda språkkunskaper.

– Vård- och omsorgsyrken är kontaktyrken där man jobbar med människor. God kommunikation är en del av jobbet. Både att kommunicera kolleger emellan om medicin, mat och hygien. Och också den nära omsorgskontakten och med de anhöriga.

Malin Ragnegård.
Malin Ragnegård.

För att lösa problemen vill alltså Kommunal nu se en nationell satsning på vuxenutbildning och svenska för invandrare. Malin Ragnegård betonar också att all utbildning inom vård och omsorg därefter måste ske på svenska, något som inte alltid sker i dag.

– Dels ska man ha rätt till utbildning, dels ska det vara rätt utbildning. Det är rimligt att alla som jobbar inom äldreomsorgen ska kunna prata, lyssna, läsa, skriva och ta instruktioner på svenska. 

Hon hänvisar bland annat till dokumentationskraven som har ökat.

Malin Ragnegård tillbakavisar dock önskemål om språktest, något som bland annat är på gång i Göteborg.

– Nej, jag tror att det skulle räcka om man gjorde en rejäl satsning på Komvux och SFI. Sedan är det arbetsgivarens ansvar när man väl anställer någon.