Många kommunalare vill ha språkkrav

– Man har struntat i språkkrav för att man har behov av personal. Jag har hjälpt kollegor som är sämre än mig på svenska, det blir en extra belastning att göra mitt jobb och andras jobb, säger Hanan Baalbaki som jobbar på ett LSS-boende i Göteborg och är regionalt skyddsombud.

– Språket är A och O för att kunna jobba i verksamheten. För att kunna bemöta brukare och sköta medicinering. Om jag inte kan språket kan jag inte heller utvecklas på jobbet eller påverka min lön. 

Hon säger att risken med språktest är att det kan bli färre som söker jobben.

– Ett test kommer begränsa dem som söker, men det blir bra i längden. Då måste man satsa så att man kommer in. När jag började som undersköterska fick jag mycket hjälp av kolleger för att lära mig språket. De fick rätta mig om jag sa fel. 

Det började med att Sverigedemokraterna i Göteborg lade en motion om att fästa större vikt vid kunskaper i svenska vid nyanställningar i äldreomsorgen och att redan anställda ska erbjudas utbildning i svenska. Socialdemokraterna ville gå längre och föreslog:

• Språktest vid nya anställningar i äldreomsorg, förskola, fritidshem och funktionshindersverksamhet. 
• Befintlig personal med bristande kunskaper i svenska ska gå en obligatorisk utbildning på betald arbetstid.

Förslaget röstades ned i kommunstyrelsen då de flesta partier var emot. Miljöpartiet menade att man inte kan riskera att lämpliga personer inte vågar söka jobb i staden av oro för att inte klara språktestet.

Moderaterna ansåg att tester skulle leda till ökad administration och att det redan ställs språkkrav i dag. 

Nu ska frågan slutligen avgöras i kommunfullmäktige. Den ska lyftas på torsdag men det är inte säkert att beslut fattas då. 

Socialdemokraternas gruppledare Jonas Attenius håller inte med om att språkkrav redan finns. I Göteborgs-Posten pekar han på rapporten från Kommunal från 2019, där 73 procent av skyddsombuden tycker att bristande språkkunskaper leder till problem.

Man behöver kunna språket.

Anna Skarsjö, ordförande för Kommunal Väst, är positiv till förslaget.

– Arbetsplatsombud i hela landet säger att vi har problem med personer i verksamheterna som inte kan svenska språket tillräckligt.

– Framför allt tycker vi att det är bra att det kommer en möjlighet att få hjälp och stöd med språket om man redan är anställd. Tidigare i Göteborg hade man språkhandledare och ett genuint arbete med det här, det har varit borta i några år. 

Kan språktest leda till att personer med utländsk bakgrund inte vågar söka jobben?

– Jag hoppas inte det men naturligtvis kan det finnas en risk. Det behövs en tanke från våra politiker, hur ska vi hantera resultatet från ett språktest? Ska man erbjuda utbildning genom en arbetsmarknadsåtgärd? Lösningen är inte att stänga dörren utan att erbjuda möjligheten. 

Men ni är inte emot språktest?

– Hur arbetsgivaren gör för att säkerställa att det är tillräckliga språkkunskaper, om det är språktest eller annat, det är upp till dem. Man behöver kunna språket.

Anna Skarsjö tillägger att det är fantastiskt att många anställda kan prata fler språk än svenska. 

Frågan om språkkunskaper engagerar. Kommunalarbetaren frågade våra följare i sociala medier vad de tycker om Socialdemokraternas förslag. På Instagram svarar 99 personer att förslaget är bra medan nio tycker att det är dåligt.

Om personen inte kan läsa en genomförandeplan eller ta emot en instruktion så faller ju alltihop.

Moa Johansson som jobbar i hemtjänsten i Töreboda kommun är en av dem som tycker att förslaget är bra.

– Absolut ett språkkrav vid nyanställningar, jag förstår inte att det inte redan finns. Om personen inte kan läsa en genomförandeplan eller ta emot en instruktion så faller ju alltihop. Då blir det en börda och ett extra ansvar för den andra personalen.

På hennes arbetsplats är språket inget stort problem, förutom enskilda händelser. Hon säger att cheferna lyssnar mycket på de tillsvidareanställda om det finns vikarier som inte klarar språket. Men på en tidigare arbetsplats var hon med om en larmsituation som fick allvarliga konsekvenser.

– Den som tog emot larmet förstod inte. Det slutade med att personen som larmade senare avled på sjukhus. 

Mira Kjellsdotter, boendestödjare inom socialpsykiatrin i Stockholm, är en av de som tycker att förslaget är dåligt, åtminstone delen med språktest. 

– Jag förstår att folk tänker att språk är viktigt, det håller jag med om. Men jag tror inte att man löser kommunikationsproblem eller kvalitetsproblem för att alla har samma svenskkunskaper. Det krävs en kvalitetshöjning och statushöjning i de här yrkena. Det kanske inte finns tillräckligt med tid för överlämning och kommunikation.

Hon säger att språktest skulle sålla bort personer som kan andra saker som kan vara viktiga i yrket.

– Jag har tidigare jobbat inom LSS och där finns personer som inte har ett språk alls eller som kommunicerar på sitt individuella sätt, då är det inte svenskkunskaper som är viktigt utan att kunna kommunicera på andra sätt. Så istället för att kräva svenskkunskaper borde man kräva det som är relevant för yrket.