”Förlossningsvården blöder och vi med den”
Bakom och bredvid varje barnmorska finns en undersköterska som sliter lika hårt. Det är dags att undersköterskornas röster också höjs när det handlar om arbetsmiljön inom förlossningsvården, skriver Veronica Juselius.
Veronica Juselius, undersköterska.
Hur är det möjligt att vi undersköterskor är några av de mest lågavlönade med låg status samtidigt som vi varje dag utför ett av de just nu mest tunga – för att inte säga det viktigaste – jobbet i samhället?
Vi är beundransvärda och lyckas återkommande med mer än vad vi egentligen har resurser till. Vi klonar oss trots för få på golvet. Vi möblerar om och skapar platser som vi egentligen inte har.
Vi undersköterskor är både livrem och hängslen i många situationer och akuta händelser. Vi backar upp nyexaminerade sjuksköterskor och nya, fantastiska men darriga barnmorskor. Vi handleder nya undersköterskor och studenter.
Vi undersköterskor tillsammans med barnmorskorna är idag till 100 procent lika delaktiga i att förlossningsvården går runt då trycket sedan länge är alldeles för stort. Vi arbetar i team – barnmorska och undersköterska.
Förlossningsvården blöder och vi med den. Den arbetsbelastning vi haft under flera år är långt ifrån optimal, varken för oss eller våra födande kvinnor och familjer vi har hand om. Någon måste dra i handbromsen och det nu!
Vi har ett helikopterperspektiv och ligger ofta steget före och har full koll i samråd med den många gånger överbelastade barnmorskan. Det friska slår på en nanosekund om till det sjuka och då vet alla sin roll och vi behärskar situationen tillsammans.
Jag säger inte att vi gör mer än barnmorskorna då vi har olika yrkesroller. Det jag skriver är däremot en hyllning till mig själv och mina fantastiska undersköterskekolleger som varje pass gör ett fantastiskt jobb ihop med våra lika fantastiska barnmorskor och läkare.
I snart åtta år har jag nu haft ynnesten att jobba på enligt mig den bästa förlossningskliniken. Kärleken till vad vi gör, lojaliteten till kollegerna, våra födande kvinnor, familjer och barn vi har hand om, både före, efter och under födseln gör att vi skakar av oss och springer vidare till nästa pass.
Jag hoppas att alla mina fantastiska kolleger stämmer upp i en enad stämma och gör den starkare. Vi undersköterskor är mitt uppe i samma förlossningskris som barnmorskorna. En för alla, alla för en.
Men helt ärligt, förlossningsvården blöder och vi med den. Den arbetsbelastning vi haft under flera år är långt ifrån optimal, varken för oss eller våra födande kvinnor och familjer vi har hand om. Någon måste dra i handbromsen och det nu!
När trycket är högt är förlossningsvården på gränsen till dräglig och patientsäker. Sanningen är att det är som rysk roulett emellanåt. Det är undersköterskans enorma kompetens och simultankapacitet i lag med barnmorskan som håller förlossningsvården flytande trots för små resurser och för få vårdplatser.
Eftersom vi är barnmorskornas andrepilot så är det dags att undersköterskornas röster också höjs. Vi sitter inne med en kompetens som borde värdesättas högre.
Vi undersköterskor kräver också förbättringar för att vi ska fortsätta att orka arbeta med det vi älskar och brinner för:
- en arbetstidsmodell som möjliggör 100 procents lön för 80 procents arbete
- en lönerevision utöver den vanliga med lönepåslag och höjd ob-ersättning
- fler vårdplatser (en till förlossningsklinik i Stockholm) för att få en dräglig arbetsmiljö
Detta är min röst, men jag är övertygad om och hoppas att alla mina fantastiska kolleger stämmer upp i en enad stämma och gör den starkare. Vi undersköterskor är mitt uppe i samma förlossningskris som barnmorskorna. En för alla, alla för en.
