Veckans kulturtips v 43
Glöm kulturtexterna om gangsterrapen, gängen och skjutningarna. Läs en bok istället, eller varför inte tre. Diamant Salihus ”Tills alla dör” om gängkonflikterna är väl värd att läsa. Men jag vill också lyfta fram Melody Farshins ungdomsromaner från förorten (som fungerar minst lika bra för vuxna).
Och för den som fått nog av våld och verklighet – ett tips om höstens filmpärla.
Veckans kulturtips.
”Vems son står näst på tur?”
Böcker: ”Mizeria” och ”Lowkey” (Bonnier Carlsen) av Melody Farshin (fd personlig assistent och elevassistent).
Båda böckerna har tvillingparet Aicha och Ali i fokus. Två ungdomar i gymnasieåldern som lever i en miljonprogramsförort i Sverige. Böckerna handlar om kärlek, vad som gäller för killarna (Ali) respektive tjejerna (Aicha), föräldrar utan identitet i det nya landet och sedan det där andra som Melody Farshin kallar för den alternativa arbetsmarknaden, där döden är ständigt närvarande.
I en verklighet där Alis kostym används oftare vid begravningar än till något annat. Där föräldrar ständigt tvingas ställa sig frågan ”vems son står näst på tur?”. Där det är svårt, näst intill omöjligt, att undkomma våldet.
(Här finns en intervju med Melody Farshin.)
Varför?
Bok: ”Tills alla dör” av Diamant Salihu (Mondial).
SVT-journalisten Diamant Salihu har skrivit en initierad skildring av gängkonflikten i Järvaområdet. Han pratar med gängmedlemmar, familjemedlemmar, socialtjänst, läser polisprotokoll och domar. Beskriver hur kriget också utspelar sig på Instagram och på Spotify: bilder med vapen och raptexter med hot.
Salihu lyckas förena det berättande långreportaget med skarp samhällsanalys. Det är nedslående läsning men lysande genomfört.
Ninjababy – en filmspark in i hjärtat
Film: Ninjababy, norsk film med premiär 29 oktober
I allt annat än präktiga ”Ninjababy” möter vi 23-åriga Rakel som är en jäkel på att festa och har sex när och med vem hon vill när hon inte tecknar hemma i sin extremt ostädade lägenhet. När hon är på sjukhuset för att göra en abort (i sjätte veckan som hon tror) upptäcker hon att hon är sex månader gravid.
Det fungerar inte. Rakel vill inte. Men bebisen – Ninjababyn – tar sig ut på hennes teckningssidor och vill ha sitt att säga till om. Både Rakel och hennes tecknade foster sprakar in i både hjärta och hjärna – brutala och uppriktiga.
Höstens filmpärla. Norsk film i regi av Yngvild Sve Flikke.
