Vad ska man tänka på när man får ett sommarjobb?

SVAR: Det är viktigt att se till att man får ett anställningsavtal och att kolla upp om arbetsgivaren har kollektivavtal. Finns ett kollektivavtal vet man att det är schysta villkor, att det finns en lägstalön (om man är över 18 år, läs mer om löner längre ner) och att man är försäkrad. 

Vad gör man om det inte finns ett kollektivavtal?

SVAR: Då är det bra att kolla upp så att arbetsgivaren har tecknat försäkringar som gäller om man skulle skada sig på jobbet.

Vad ska anställningsavtalet innehålla?

SVAR: Där ska det framgå vem som är anställd och vem som är arbetsgivare, med organisationsnummer. Organisationsnumret är som arbetsgivarens personnummer och är viktigt för att det inte ska finnas några tvivel om vem som är arbetsgivare och därmed ska betala ut lönen. Det ska framgå vilken anställningsform man har och vad lönen är. Det ska också stå vad sysselsättningsgraden är, alltså om man jobbar heltid eller deltid och i så fall hur många procent eller timmar per vecka. Det ska finnas ett startdatum och ett slutdatum för anställningen och finns det ett kollektivavtal bör det hänvisas till det. Anställningsavtalet ska vara underskrivet av både arbetstagaren och arbetsgivaren. 

Finns det inget kollektivavtal så är det inte säkert att det finns någon regel för vad en som är 16 år och sommarjobbar som exempelvis parkarbetare ska ha i lön.

Lia Scheding, Kommunal

Vad ska man tjäna?

SVAR: Om det finns ett kollektivavtal regleras lägstalönerna där. Det gäller dock bara om man är över 18 år. Men Kommunal har tecknat avtal med vissa arbetsgivare om vilka löner som gäller för de som är under 18. 

– Men finns det inget kollektivavtal så är det inte säkert att det finns någon regel för vad en som är 16 år och sommarjobbar som exempelvis parkarbetare ska ha i lön, säger Lia Scheding. 

Det går såklart alltid att försöka få mer än lägstalönen. Ta hjälp av facket om du är osäker på vad du kan begära för lön. Du kan antingen ringa Kommunal Direkt eller kontakta din lokala sektion. 

Vad är semesterersättning?

12 procent

SVAR: Semesterersättning får man om ens anställning är så kort att man inte hinner börja tjäna in till betald semesterledighet. Semesterersättningen är 12 procent av den totala lönen. Om det finns ett kollektivavtal så är semesterersättningen oftast inbakad i OB-ersättningen, så då räknas semesterersättningen enbart på grundlönen och inte det man tjänat extra på att jobba kvällar och helger. Finns inget kollektivavtal så räknas den på hela lönen. Semestersättningen betalas ut när man slutar sommarjobbet.

Kan man få sparken om man kommer för sent till jobbet?

SVAR: Det beror på. Vilka konsekvenser som det haft för verksamheten att man kommit för sent spelar in. Orsaken till att man blev sen har också betydelse.

– Generellt kan man säga att en försenad ankomst som beror på strul i kollektivtrafiken eller liknande inte kan göra att du får sparken. Men det är viktigt att man meddelar arbetsgivaren så fort som möjligt om man blir sen, säger Lia Scheding.

Om man blir av med jobbet och inte tycker att det var rätt ska man kontakta facket för att få hjälp.

Ibland kanske det hjälper att den fackliga företrädaren ringer och säger till. Ibland hjälper det inte och då är det viktigt att man har sparat alla sina lönebesked.

Lia Scheding, Kommunal

Har man rätt att vara ledig från jobbet när man sommarjobbar?

SVAR: Generellt inte, utöver de dagar som är schemalagda som lediga förstås. Det hänger ihop med att man inte tjänar in någon semester om en anställning är kortare än tre månader. Men det går förstås att komma överens med sin chef om att vara ledig utan lön, eller att flytta om i schemat.

Får man vara ledig för att gå på en nära anhörigs begravning?

SVAR: I många kollektivavtal finns den rätten inskriven, och finns det kollektivavtal så gäller samma regler för sommarjobbare.

– Men det går inte att säga rakt av att man får, vi hamnar ofta i diskussioner med arbetsgivare där det blir problem även för fast anställda. Arbetsgivaren säger kanske att de inte kan bevilja, antingen för att det inte är en tillräckligt nära anhörig eller att det inte funkar med verksamheten, säger Lia Scheding.

Vad är ett arbetsgivarintyg och har man rätt till det?

SVAR: Ett arbetsgivarintyg är ett intyg från arbetsgivaren om att du har arbetat där. Där ska det framgå under vilken tid du har varit anställd och vad dina arbetsuppgifter var. Arbetsgivarintyget är mycket viktigt om du ska söka a-kassa, eftersom du måste kunna bevisa att du har jobbat. 

Arbetsgivaren är skyldig enligt lag att ge dig ett arbetsgivarintyg inom en månad efter att du slutat. Det är tyvärr inte helt ovanligt att arbetsgivare inte vill ge före detta anställda arbetsgivarintyg, och det blir inget straff eller böter om de vägrar. Då ska man kontakta facket.

– Ibland kanske det hjälper att den fackliga företrädaren ringer och säger till. Ibland hjälper det inte och då är det viktigt att man har sparat alla sina lönebesked, säger Lia Scheding.

Varför är det viktigt att få ett lönebesked?

SVAR: Ett lönebesked, eller lönespecifikation som det också kallas, visar vilken lön du fått och att arbetsgivaren har betalat in skatter och sociala avgifter för dig, så kallade arbetsgivaravgifter. Det är viktigt – om arbetsgivaren inte gör det betyder det att du jobbar svart. Det är inte bara olagligt utan kan påverka din framtida pension och den ersättning du kan få om du exempelvis blir sjuk. Om man inte får ett lönebesked ska man be om det.

Om du är osäker på om arbetsgivaren har betalat in arbetsgivaravgifterna för dig så kan du logga in på Mina sidor på Skatteverket och kontrollera det där.

Vad gör man om man blir sjuk?

14 dagar

SVAR: Samma regler gäller för sommarjobbare som för övriga anställda. Så fort som man vet att man inte kan gå till jobbet måste man meddela jobbet det. Det är bra att ta reda på rutinerna för sjukanmälan när man börjar sin anställning. Den första sjukdagen får man ett så kallat karensavdrag, motsvarande högst åtta timmar. Då får man inga pengar alls. (Under coronapandemin är det dock andra regler, läs mer här).

Därefter betalar arbetsgivaren ut sjuklön, den är 80 procent av lönen. Om man är sjuk mer än 14 dagar är det Försäkringskassan som betalar, det kallas sjukpenning.

Du måste dock kunna bevisa din sjukskrivning från dag åtta, så då måste man få ett läkarintyg om att man är sjuk. (Under coronapandemin är det dock andra regler, läs mer här.)

Det som man kan säga nej till är att göra arbetsuppgifter som är farliga, olagliga eller orimliga utifrån kompetens och utbildning.

Lia Scheding, Kommunal

Kan man vägra att utföra vissa arbetsuppgifter?

SVAR: Nej, i stort sett inte. Den så kallade arbetsskyldigheten är långtgående. 

– Det som man kan säga nej till är att göra arbetsuppgifter som är farliga, olagliga eller orimliga utifrån kompetens och utbildning, säger Lia Scheding.

Hon ger ett exempel: Om man arbetar som vårdbiträde på ett äldreboende och blir tillsagd att städa upp på uteplatsen så måste man nog göra det. Men om arbetsgivaren ber en att klättra upp på en stege och måla om fasaden på huset så kan det dels vara farligt men också orimligt.

Hur mycket får man jobba?

16 år

SVAR: Om man är över 16 år så gäller arbetstidslagen. Det innebär att man ska ha minst elva timmars vila per dygn. Det går dock att jobba mer under vissa omständigheter.

– Tänjer man på arbetstidslagen riktigt mycket kan man jobba upp till 26 timmar i sträck, säger Lia Scheding.

Om det finns kollektivavtal kan vissa delar av arbetstidslagen ha avtalats bort och antingen gett sämre eller bättre villkor. Ett exempel är att en normal arbetsvecka enligt lagen är 40 timmar, åtta timmar om dagen, men att flera av Kommunals kollektivavtal har arbetstidsförkortning som innebär kortare arbetsveckor.

Personer under 16 år får inte jobba lika långa dagar och veckor och inte heller vissa tider på dygnet.

Vad gör man om det är något på jobbet som inte funkar?

SVAR: I första hand ska man ta upp det med sin chef. Om det inte funkar eller man inte vågar så kan man vända sig till en facklig företrädare på arbetsplatsen, som skyddsombud eller arbetsplatsombud. Om det inte finns någon sådan person så kan man kontakta facket. Det går förstås också att be arbetskamrater om råd och stöd.