Europafackets chef stöder Kommunals krav på undantag om löner

Veckorna fram till sista juni kommer att bli intensiva i Europafacket.

– Vi vill gärna hitta ett kompromissförslag innan EU byter ordförandeland sista juni, säger Esther Lynch.

Det nuvarande ordförandelandet Portugal är enligt henne välvilligt inställt till den process som nu pågår för att finna en lösning på hur EU kan enas om ett direktiv om minimilöner. (Direktiv innebär att medlemsländerna måste införa beslutet genom nationell lag i respektive land.)

Hon vet inte vad som händer med processen när Slovenien och därefter Frankrike ett halvår senare tar över ordförandeklubban.

– Det är en fördel om det då finns brett förankrade förslag i de fortsatta förhandlingarna.

Som vice generalsekreterare har Esther Lynch makt och position som en vice ordförande har i svenska fack. Hennes inställning till ett direktiv om minimilöner har därför stor betydelse.

Från svenskt fackligt håll har det funnits en besvikelse över att Europafacket är positivt inställt till ett tvingande EU-direktiv om minimilöners storlek. Kommunal vill helst inte ha ett direktiv men hoppas nu på ett undantag om det blir ett sådant.

De får stöd av Esther Lynch för sin linje.

– Vi måste hitta en lösning som inte drabbar den modellen, säger hon. 

Sverige är ett av nio EU-länder som är emot ett direktiv enligt EU-kommissionens förslag. Där nämns ingen nivå men i diskussionen kring direktivet, bland annat i Europafacket, finns förslag om att minimilönen i respektive land ska vara minst 60 procent av medianlönen i landet.

Esther Lynch hoppas på en kompromiss som även Sverige och de svenska facken kan acceptera.

– Vi behöver Sverige på vår sida i arbetet för att få anständiga villkor för alla löntagare i Europa. Om alla hade samma villkor som i Sverige vore det inget problem. Men nu behöver vi ett direktiv om minimilöner som kan vara ett stöd i länder som har väldigt låga löner.  

I de allra flesta EU-länder är facken för svaga för att lyckas förhandla fram heltäckande kollektivtal som gäller löntagarnas löner och villkor. Men kollektivavtal i enstaka företag kan förekomma.

Sverige och Danmark avviker, där finns varken politiska beslut om minimilöners storlek eller allmängiltigförklaring, att kollektivavtal upphöjs till lag i brist på heltäckande avtal.

De svenska och danska facken vill ha kvar sin modell. Facken vill inte tas ifrån möjligheten att förhandla, förvissade om att löneutvecklingen blir sämre om politikerna får bestämma. Arbetsgivarna i dessa länder vill inte heller att politiker lägger sig i vilka löner de ska betala.

Esther Lynch ger de svenska och danska facken rätt när de kritiserar det förslag som EU-kommissionen presenterat.

– Förslaget kan äventyra de svenska och danska förhandlingsmodellerna.

Hon ger inte mycket för EU-kommissionens försäkringar om att Sverige och Danmark kan fortsätta som i dag om direktivet införs.

– De försäkringarna riskerar att vara ingenting värda om saken senare prövas i EU-domstolen. Som i Laval-målet.

Esther Lynch säger att det är EU-domstolen som bestämmer hur direktiv ska tolkas vad politikerna än säger.

– Därför måste vi hitta formuleringar som domstolen inte kan tolka annorlunda än vad vi har tänkt oss. Det måste vara övertydligt att den svenska och danska förhandlingsmodellen inte påverkas av ett EU-direktiv om minimilöner.

Det har i Europafacket diskuterats olika modeller för ett sådant undantag. Dels att skriva in ett geografiskt undantag, att direktivet inte gäller i Sverige och Danmark. Och dels att ha ett undantag för länder med kollektivavtal och utan lagstiftning om minimilöner eller allmängiltigförklaring.

Bland de europeiska facken finns ett motstånd mot att ha ett geografiskt undantag, fler än Sverige och Danmark kan vilja ha kvar sitt sätt att bestämma löner på.

Även förslaget om ett undantag för länder med en modell utan lagstiftning och allmängiltigförklaring har kritiserats. Inom Europafacket finns farhågor om att ett sådant undantag skulle kunna utnyttjas av länder som Polen och Ungern där lönerna är låga i jämförelse med andra länder. 

Den svenske EU-parlamentarikern Johan Danielsson (S), med bakgrund i LO, har varit med om att ta fram ett förslag som skulle kunna vara en kompromiss.

Det handlar om ett undantag i länder där lönerna bestäms i kollektivavtal som täcker minst 70 procent av arbetsmarknaden, i Sverige täcker kollektivavtal omkring 90 procent av alla arbetsplatser.

– Vi har tagit fram det här förslaget tillsammans med de tyska facken. Så jag hoppas att vi kan få brett stöd för detta inom Europafacket och i de fortsatta förhandlingarna i EU, säger Johan Danielsson.

Esther Lynch är också positiv till förslaget.

– Finns det krav på att kollektivavtalen ska täcka minst 70 procent av arbetsmarknaden kan inte undantaget utnyttjas av länder där det saknas anständiga löner, säger hon.

Om ett par veckor träffas den kommitté i Europafacket som diskuterar förslaget till EU-direktivet om minimilöner. 

– Kanske kan vi redan då presentera ett kompromissförslag som de svenska facken och alla andra i Europafacket står bakom, säger hon hoppfullt.