Enligt det förslag som nu diskuteras i EU skulle varje land vara tvingat att se till att de lägsta lönerna i landet är minst 60 procent av medianlönen (se faktaruta) i landet.

För Kommunals del skulle förslaget kunna vara en fördel. I alla fall på kort sikt. I flera av förbundets stora avtal ligger de lägsta lönerna under den nivå som skulle vara tillåten enligt EU-förslaget.

Men Kommunal säger bestämt nej till ett tvingande EU-direktiv om minimilöner.

Medianlön

Medianlön är den lön som ligger i mitten av alla löner när de är sorterade i storleksordning från den lägsta till den högsta lönen.

Lars Fischer sitter för Kommunals räkning med i LO:s arbetsgrupp som bevakar frågan. Han förklarar att det vore mycket olyckligt om EU lägger sig i kommunalarnas lägsta löner.

– Vi skulle riskera att oseriösa arbetsgivare bara betalar vad de måste enligt lagen. Seriösa arbetsgivare som betalar mer skulle få problem i konkurrensen med dessa företag. Det påverkar allas löner.

Tänk dig att den lägsta lönen i avtalet är högre än lagens krav, varför ska en arbetsgivare då gå med på att teckna kollektivavtal?

Lars Fischer, ombudsman på Kommunal

Lars Fischer varnar för att detta inte bara kan drabba enskilda personer utan hela den svenska modellen med fack och arbetsgivare som förhandlar om löner i kollektivavtal.

– Tänk dig att den lägsta lönen i avtalet är högre än lagens krav, varför ska en arbetsgivare då gå med på att teckna kollektivavtal? Det vore ju då billigare att stå utan avtal.

Detta kan enligt hans resonemang leda till att fler undrar varför de ska vara med i facket om lönerna inte bestäms i avtal utan styrs av lagen och EU.

Avtalens lägsta löner är redan nu en omdiskuterad fråga i avtalsrörelserna. Både fack och arbetsgivare är medvetna om att dessa löner påverkar allas löner.

Om de lägsta lönerna höjs blir det en korkeffekt, även lönerna för dem som tjänar mer trycks upp. Mer erfarna medarbetare vill ju tjäna mer än lägsta lönen.

 I flera år har det också varit häftiga diskussioner i EU om att införa ett direktiv om miniminivåer. Kravet har från början kommit från fack som inte har samma styrka som de nordiska och som inte har samma möjlighet att förhandla om löner.

Men de svenska och danska facken säger bestämt sagt nej men har varit öppna för en kompromiss som värnar de lägsta lönerna, antingen enligt avtal eller i lag. Det är en kompromiss som också Europafacket kunde enas om. (I Europafacket ingår fackliga centralorganisationer som LO, TCO och Saco).

Men nu finns ett förslag som i praktiken inte tillåter undantag för de nordiska facken.

– Vi har försökt stoppa förslaget, men inser att det inte går, säger Lars Fischer.

De svenska facken arbetar intensivt för att försöka få ett undantag för de länder som har kollektivavtalsmodellen utan lagstiftning eller annan politisk inblandning i lönernas storlek. Även de svenska arbetsgivareorganisationerna är emot att EU blandar sig i lönernas storlek i Sverige.

I morgon, tisdag, är det sista dagen att lämna in ändringsförslag till det förslag som har presenterats i EU-parlamentet.

Den svenska EU-parlamentarikern Johan Danielsson, (S), hoppas kunna hitta formuleringar till en kompromiss en majoritet kan stå bakom.

– Vi kommer att rösta om förslaget innan eller efter sommaren, troligen i september. Men det vore bra att redan nu kunna lägga fram en kompromiss i de förhandlingar som väntar, säger Johan Danielsson. 

Löner

Den senaste redovisade medianlönen i Sverige gjordes av Statistiska Centralbyrån och visar löneläget 2019. Då var medianlönen 31 700 kronor i månaden.

Sedan dess har det varit avtalsrörelse och löner har höjts med omkring 3 procent i snitt sedan slutet av förra året. En uppskattning kan därför vara att medianlönen i maj månad år 2021 är 32 651 kronor. 60 procent av det är 19 590 kronor i månaden. Det är något mer än lägsta lönerna i några av Kommunals stora avtal.

Men till saken hör att i några av dessa avtal kommer lönerna att höjas senare i år och då kan avtalens lägsta löner komma att ligga något över den föreslagna EU-gränsen.

Enligt Kommunal så är det väldigt få som får avtalens lägsta löner, de flesta tjänar mer. Men nivån på de lägsta lönerna påverkar allas löneutveckling.