Det är tre är tre utredningar som inom kort presenteras. De handlar om ett nytt offentligt studiestöd, stöd vid omställning till nytt jobb, nya a-kasseregler samt ändrade regler vid uppsägning av personal och för visstidsanställdas rätt att få fasta jobb.

Utredningarnas uppgift är att föreslå hur staten ska kunna uppfylla sina villkor som finns med i las-överenskommelsen mellan Kommunal, IF Metall, Svenskt Näringsliv och PTK, en förhandlingsorganisation för tjänstemän och akademiker.

Parterna bakom uppgörelsen har sagt att om inte staten går med på de villkor som finns med i överenskommelsen så faller den.

Tanken är att staten ska betala 80 procent av den tidigare lönen i studiebidrag för den som vill vidareutbilda sig. Men det finns ett tak, som mest kan bidraget vara 20 400 kronor i månaden. Därutöver ska det vara möjligt att ta studielån på upp till 12 000 kronor i månaden enligt de regler som finns i dag.

De här villkoren ska gälla för att få studiebidraget:

  • Personen ska ha arbetat i minst åtta år från 19 års ålder. Och arbetstiden ska då ha varit minst 16 timmar i genomsnitt under dessa år.
  • Sjukskrivning, föräldraledighet och värnplikt räknas som arbetad tid i högst 24 månader.
  • Studiebidraget kan ges för kortare utbildningar, minst fem studiedagar. De kan spridas ut som deltidsstudier under fem veckor.
  • Den som studerar under längre tid kan få som mest få studiebidraget under 44 veckors heltidsstudier. Det ska vara möjligt att studera på deltid i som mest 30 månader.
  • Det krävs minst en studiedag per vecka för att få studiebidraget.
  • Den som har utnyttjat 110 dagar för studier kan efter 15 år få ytterligare 110 betalda studiedagar.
  • Studiebidraget ska kunna ges upp till 64 års ålder. Studielån beviljas fram till att personen fyller 60 år.
  • De här villkoren ska gälla vid all form av utbildning inom skola och högskola som ger rätt till studiemedel i dag.
  • Dessutom ska studiestöd kunna ges vid utbildningar som köps in av omställningsorganisationer i syfte att ge personer möjlighet till nya jobb. 

Det nya studiestödssystemet ska gälla för alla på arbetsmarknaden.

När det gäller omställningsstöd så sköts den av omställningsorganisationer som har byggts upp av fack och arbetsgivare.

Men parterna bakom las-överenskommelsen vill att staten skapar en myndighet som ska kunna ge motsvarande stöd för anställda i företag utan kollektivavtal. En av utredningarna har tittat speciellt på hur det ska gå till.

Den utredning som har i uppdrag att ändra i las har i princip bara funderat på lagtexter för att genomföra de delar i överenskommelsen som förutsätter lagändringar.

Det handlar om att i las:

  • Införa ett undantag på upp till tre personer från turordningsreglerna, sist in-först ut, vid uppsägningar på grund av arbetsbrist.
  • Ersätta begreppet ”saklig grund” med ”sakliga skäl” vid uppsägning. Det betyder i praktiken att det blir tydligare när en arbetsgivare har rätt att säga upp någon av personliga skäl. Bland annat blir arbetsgivaren bara skyldig att omplacera någon en gång innan uppsägningen. 
  • Slopa Allmän visstid. Den ersätts av allmän visstidsanställning som efter 12 månader ska omvandlas till fast anställning. Även tid mellan visstidsanställningar, om de är minst två under en kalendermånad, ska räknas som arbetstid.
  • Det införs en missbruksregel som innebär att arbetsgivare får betala skadestånd om de blandar vikariat med allmän visstidsanställning för att slippa tillsvidareanställa.
  • Arbetsgivare måste på begäran skriftligen motivera om en anställning görs på deltid.
  • Det inför regler om hyvling, minskning av arbetstiden och därmed lönen. Vid hyvling ska de berörda anställda få upp till tre månader på sig att anpassa sig till de nya villkoren. Då ska också hyvlingen ske enligt turordningsreglerna för alla på arbetsplatsen. 

Dessutom ska det enligt lag bli möjligt att få a-kassa medan tvist om uppsägning pågår. Detta eftersom anställningen inte längre ska pågå medan tvist om uppsägningen pågår. Och därmed upphör också lönen.

När utredningarna har presenterats ska de ut på remiss. Då får de arbetsgivare och fackförbund som inte står bakom överenskommelsen komma med synpunkter, till exempel alla LO-förbund utom Kommunal och IF Metall.

Därefter kommer regeringen med stöd av C och L att lägga förslag om lagändringar. Planen är att dessa ska antas av riksdagen och börja gälla 1juli 2022.

Parterna bakom las-överenskommelsen ska också med lagändringarna som grund förhandla fram ett nytt huvudavtal som bland annat innebär ytterligare undantag från turordningsreglerna. Arbetsgivare ska undanta upp till 15 procent av de som omfattas av uppsägningen per avtalsområde och driftsenhet, men som mest 10 procent av arbetarna eller tjänstemännen vid driftsenheten.

Dessutom införs förbättrade villkor vid omställning, bland annat ska sjuka och visstidsanställda omfattas. Dessutom införs en utfyllnad för att täcka upp för minskade inkomster när personer sagts upp och har a-kassa medan tvist om uppsägningen pågår.

Huvudavtalet kommer bara att beröra privat anställda med arbetsgivare som ingår i Svenskt Näringsliv.

För Kommunals del är det omkring 150 000 medlemmar som kommer att omfattas av huvudavtalet.

Johan Ingelskog, Kommunals avtalssekreterare, säger att förbundet vill ha motsvarande villkor vid omställning för medlemmar som omfattas av andra omställningsavtal.

– Det gäller medlemmar som har arbetsgivare inom SKR, Sobona och kyrkan. Dessutom vill vi ha samma villkor för kooperativt anställda och ideellt anställda i företag som tillhör arbetsgivareorganisationen Fremia.