”Han luktar hund!” sade min särbo första gången vi träffades. Jag tittade på min dansksvenska gårdshund och sade: ”Han är ju hund”.  Peps, döpt efter den skånska reggaekungen, blängde på min blivande partner. Morrade dovt.

”Det bästa med katter är att de inte luktar”, fortsatte min särbo, utan att inse att han trampade på väldigt svag is.

Lukter vänjer man sig vid. Om en älskad varelse utsöndrar en lukt blir den förknippad med varma känslor. Att hundar kan osa skarpt efter en regnpromenad känner hundägaren knappt. Enda gången jag fick luktpanik var när jag bodde på den sörmländska landsbygden. Vi strövade runt på hedarna och Peps sprang lös. Plötsligt stannade han till och nosen arbetade febrilt. Så satte han full fart över fälten och jag rusade efter. När jag äntligen hittade honom stod han som kung på ett berg av slaktavfall och hästskit. Mumsade en kungamiddag.

Vad gäller syn och hörsel finns det gott om forskning, men förmågan att lukta är vi mer okunniga om. Efter pandemin kommer säkert luktforskare vara i ropet.

Hur klättrade jag på denna stinkande avfallshög? Hur fick jag fatt i honom? Hur många timmar duschade jag honom efteråt?

Under pandemin har just doftsinnet fastnat i mitt huvud. Tacksam uppfattar jag aromen av te och kaffe. Många bekanta som haft en lindrig influensa förlorade doftförmågan länge efteråt. ”Jag känner inga smaker. Jag orkar inte ens gå ut med hundarna”, sade min granne. Hon arbetar som förskollärare och har tre nakenhundar med olikfärgade skyddstäcken i neonfärg och leopardmönster. Jag blir alltid lika uppiggad av att se dem. Men nu var de ledsna alla fyra.

Av en slump fick jag tips om en luktforskare på Karolinska institutet i Stockholm. Han undersöker lukter kopplade till sjukdom. Den vars immunförsvar går på högvarv för att mota bort en influensa avsöndrar en särskild lukt. En rutinerad läkare kan på så vis lukta sig till ifall en människa är på väg att insjukna. Forskaren berättade att doftsinnet räknas som det lägsta av alla sinnen. Det förknippas med låga instinkter. Det djuriska. Vad gäller syn och hörsel finns det gott om forskning, men förmågan att lukta är vi mer okunniga om. Efter pandemin kommer säkert luktforskare vara i ropet.

I går kväll sjöng koltrasten vid kvällspromenaden med Peps. Bakom en knut lyste det av neonfärger, som exotiska växter. Tre nakenhundar sniffade runt. ”Jag är helt frisk”, sade min granne och hade återigen kraft i stegen.

Skönt. Snart kan vi alla känna när häggen blommar.

PS. Gillade du filmen ”Spring Uje spring”? Läs då Uje Brandelius bilderbok för barn ”Hemma hos Harald Henriksson”.