Under pandemin har komikern Jonatan Unge varit mitt eget hemliga krumelurpiller. Ni vet den där magiska medicinen som Pippi Långstrump plockade fram till Tommy och Annika när de var rädda för att bli vuxna och tråkiga. 

Pippi sade att man skulle äta krumelurpillren i mörkret och säga: ”Fina lilla krumelur, jag vill inte bliva stur”. 

Till och med ordningsamma Annika tyckte det var den bästa idén ever:

”Vi ska ha roligt jämt. Här i Villa Villekulla och på Kurrekurreduttön och överallt.”

Jag tror att vi är många som skulle välja att ta med Jonatan Unge till en kurrekurreduttö. Vi kanske inte skulle överleva särskilt länge, men vi skulle i alla fall ha förbaskat kul under tiden som vi var där. 

Jag älskar Jonatan Unge för att han är så smart och olycklig. Och påhittig och generös och helt hopplös i vardagen. Jonatan är lite som en modern överklass-Pippi-Långstrump-pojke som gått på soc-bidrag och strulat halva livet. I stället för Lilla Gubben rider han kors och tvärs över stan på en Voi. Hans version av Villa Villekulla är att bo lite här och där på hotell som någon annan betalar. Och så är han sisådär fyra gånger så gammal som Pippi.

Men annars är det ungefär samma tokigheter som händer i Jonatans liv. 

Det är ingen slump att Jonatan Unge just nu finns överallt, i tv, tidningar, radio och poddar. Utan honom skulle vi helt enkelt försmäkta på våra öde öar.

Mycket beror säkerligen på den adhd som Jonatan har. Även där kan jag känna igen mig i Jonatan. Ibland är det ingen ordning på allting och man hittar inte vartenda dugg.

Men frågan jag dagligen ställer mig är vem det egentligen är fel på: Pippi, Jonatan, mig eller samhället som är så starkt uppbyggt efter prussiluskornas världsbild. 

Det är ingen slump att Jonatan Unge just nu finns överallt, i tv, tidningar, radio och poddar. Utan honom skulle vi helt enkelt försmäkta på våra öde öar. 

Prussiluskorna däremot tycks föröka sig och sprida sig värre än den brittiska mutationen. De följer efter barn i affärerna och skriker åt dem att hålla avstånd. När det är de själva som förpestar luften med sin frustration och vredesspottdroppar. Gå in, handla din liter mjölk och gå ut igen, för sjutton gubbar!

Jonatan må vara ”lite lös i kanterna” som prussiluskan Jill Johnson hävdade i ”Carina Bergfeldt” i SVT, men han kan i alla fall kasta upp ett gäng sociala medie-mobbare i träden med sina geniala betraktelser av omvärlden.

Där uppe kanske de kan få lite perspektiv! Och lite lugn och ro, så de kan se längre än sin egen näsa och frustration.

PS: Alla Pippi Långstrumpfilmer finns på SVT:s Öppet arkiv. Se dem igen, vetja!