”Satsa på välfärden – inte på rutavdrag för rika”
Varje jobb som rutavdraget skapar kostar oss skattebetalare mellan 1,5 och 2,3 miljoner kronor brutto. De pengarna skulle i stället kunna räcka till att anställa tre eller fyra personer inom välfärden – som undersköterskor eller lokalvårdare, skriver Ulla Andersson och Tony Haddou från Vänsterpartiet.
Nu var det tydligen dags igen; dags att höja bidragen för dem som absolut inte behöver dem. Maxtaket för hur mycket bidrag man kan få för att ha anlitat rut-tjänster höjs från 50 000 till 75 000, och man kan numera också få bidrag för ommöblering och för att lämna sin tvätt på tvätterier.
Visst kan vi förstå att det är jobbigt att släpa tunga designersoffor genom villan i Saltsjöbaden eller att ta stadsjeepen till kemtvätten, men har man råd med sådant har man nog också råd att själv betala för sin hemhjälp.
Hur många i Sverige utnyttjar dagens maxavdrag på 50 000 kronor? Jo, ungefär 1300 personer. Vilka är då dessa 1300 personer vi ska subventionera med nya bidrag? Jo, troligen de allra rikaste, de i de finaste villorna och med de största bilarna.
Våra äldre förtjänar alltså mindre i nya statsbidrag än vad de som inte själva vill städa, tvätta eller möblera får?
Samtidigt som rut beräknas kosta sex miljarder i år så får äldrevården nöja sig med fyra miljarder i nya riktade statsbidrag nästa år. Våra äldre förtjänar alltså mindre i nya statsbidrag än vad de som inte själva vill städa, tvätta eller möblera får? Sverige ska ha världens bästa äldrevård säger politiker, men det är uppenbart att man egentligen tycker att det är viktigare att fortsätta ösa pengar över de mest välbeställda.
Man får ofta höra att rut-reformen skapar jobb. Tyvärr så kostar varje jobb som rut skapar oss skattebetalare mellan 1,5 och 2,3 miljoner kronor brutto. De pengarna skulle istället kunna räcka till att anställa tre eller fyra personer inom välfärden, som undersköterskor till sjukhus och äldreomsorg eller lokalvårdare till skolor.
Det pratas gärna om besparingar, om att ta ansvar för statsfinanserna och vara försiktig med skattebetalarnas pengar, men de allra rikaste verkar få kosta samhället precis hur mycket som helst.
I slutändan handlar det om politiska prioriteringar. Det här är den politik människorna i Stockholms dyraste våningar önskar och Socialdemokraterna, påhejade av sina nya kompanjoner Centerpartiet, levererar lydigt.
Det är tråkigt att städa och tvätta, det kan vi hålla med om. Vi kan bara inte hålla med om att vi alla ska behöva betala för att överklassen ska slippa undan det.
Vi på Vänsterpartiet kan dock inte gå med på att det här verkligen är det rätta sättet att använda våra skattepengar, speciellt under en skenande pandemi. Vore det inte mycket bättre om de här skattemiljarderna gick till att rusta upp vår gemensamma välfärd istället för att fylla fickorna på 1300 redan välbeställda människor? Det är tråkigt att städa och tvätta, det kan vi hålla med om. Vi kan bara inte hålla med om att vi alla ska behöva betala för att överklassen ska slippa undan det.