Så utnyttjar kommunerna äldreomsorgslyftet
Drygt 85 procent av landets kommuner har sökt pengar från äldreomsorgslyftet som gör det möjligt att studera till undersköterska eller vårdbiträde på betald arbetstid.
När coronapandemin i våras satte fokus på äldreomsorgen avsatte regeringen 462 miljoner kronor för utbildning i år. När ansökningstiden gått ut för i år hade 248 av 290 kommuner ansökt om statsbidraget. Totalt har regeringen avsatt drygt 2,1 miljarder kronor till äldreomsorgslyftet som planeras fortsätta 2021.
Men i höst är det alltså 42 kommuner som inte startar någon utbildning. Några av de kommunerna är Botkyrka, Falköping, Kristinehamn, Söderköping, Täby och Gävle.
– Det var väldigt kort varsel, det handlar om planering och att få loss de medarbetare som vill och kan gå det här, säger Magnus Höijer, sektorschef, välfärd, Gävle kommun.
Gävle startar i stället undersköterskeutbildningen i januari 2021, planen är också att fler klasser ska startas under nästa år. När regeringen i våras presenterade satsningen var det som en möjlighet till studier på halvtid samtidigt som man arbetade. Men Gävle satsar på heltidsutbildning under ett till ett och ett halvt år. Skälet är att det kan vara krävande att gå från heltidsarbete till studier, men att det bedöms lättare att klara studier på heltid än deltid.
– Vi har konstaterat att det är bra med en sammanhållen klass, så att man kan stötta varandra. Om man skulle läsa detta på deltid så kanske man få läsa i flera år, då kan man tappa motivation. Då är det bättre att man studerar heltid, säger Magnus Höijer.
Det är väldigt kort tid för att göra en plan, vi är en jätteliten kommun som inte har någon utbildning på plats.
Även om inte Gävle sökt höstens anslag så bedömer Magnus Höijer att lika många kommer att få chans att studera till undersköterska.
Kommunals sektion i Gävle är positiva till satsningen.
– Det är en statushöjning. Jag tror att heltid passar fler genom att då får man koncentrera sig bara på studierna, säger Fredrik Hellman, sektionsföreträdare.
Sju kommuner har inte ansökt om hela det statsbidrag som avsatts. En av de kommunerna är Rättvik.
– Det är väldigt kort tid för att göra en plan, vi är en jätteliten kommun som inte har någon utbildning på plats, säger Annelie Granath, verksamhetschef för vård och omsorg.
Hon lyfter också att satsningen ska öka andelen heltidsanställda och att det också kräver planering, därför prioriterar Rättvik först heltid som norm utifrån det äldreomsorgslyftet.
Det gör att det är två anställda som i år börjar studera till undersköterska, enligt regeringen skulle anslaget möjliggjort studier för 18 anställda. Men Rättvik planerar för att fler ska få möjlighet till studier nästa år.
– Man måste tänka på helheten, säger Annelie Granath.
Äldreomsorgslyftet
Statsbidraget täcker lönen för anställda som studerar till undersköterska eller vårdbiträde. Bidraget kan dock inte användas för att finansiera själva utbildningen eller till litteratur.
Anställda i privata vårdföretag kan också få del av utbildningen, förutsatt att företaget utför äldreomsorg på uppdrag av kommunen.
Hur många som utbildas till undersköterska respektive vårdbiträde vet Socialstyrelsen först när kommunerna återrapporterar, vilket de ska göra senast den 15 mars 2021.
De andra kommunerna som inte sökt hela anslaget är Håbo, Hjo, Lekeberg, Berg, Östhammar och Göteborg.
I Göteborg är Margaretha Häggström processledare för kompetensfrågor och arbetar tillsammans med planeringsledaren Camilla Rehnman. Redan under våren hade Göteborg en utbildningsprocess i gång via pengar från omställningsfonden där 40 tillsvidareanställda medarbetare erbjudits att studera till undersköterska.
– Sedan kom den här möjligheten att vi också kunde erbjuda utbildning mot vårdbiträde eller undersköterska och samtidigt ge tillsvidareanställning. Den prognos vi gjorde landade i att vi kunde erbjuda upplägget för ungefär 120 medarbetare. När vi redan skickat ut all information fick vi beskedet att vi även kunnat erbjuda det här till tillsvidareanställda, men valde att fortsätta på den första linjen för att kunna erbjuda utbildning med start i september/oktober, säger Margaretha Häggström.
Bidraget täcker endast lönelönekostnaderna vilket gör att det är svårt att på kort tid få fram fler utbildningsplatser. Det handlar om olika pengapåsar.
Att det är olika pengapåsar och tidsplanen är tajt påverkar vilken målgrupp vi kan vända oss till och också hur väl vi kan nå måluppfyllelsen
Ersättningen för lönekostnaderna och för utbildningsplatserna erbjuds ur två olika pengapåsar, dessa medel var inte samstämmiga vilket hade krävts för att nyttja stadsbidraget så optimalt som möjligt. Det hade också behövts mer tid.
– Vi hade inte helt enkelt kunnat nyttja hela summan, säger Margaretha Häggström.
Förutsättningen för att medarbetare ska kunna gå utbildning är att man har klarat av grundskolan eller bedöms kunna klara av det inklusive svenska vilket krävs för att klara utbildningen. Det har gjort att Göteborg har varit tvungen att säga nej till vissa medarbetare för att det saknas rätt förutsättningar. 89 anställda är nu anmälda och ska läsa till undersköterska på 50 procent fram till årsskiftet 2021/2022.
– Det är en fantastisk satsning som ger oss möjligheten att höja kvaliteten. Med de förutsättningar som gavs har vi gjort det bästa möjliga och har nått ganska långt. Men, att det är olika pengapåsar och tidsplanen är tajt påverkar vilken målgrupp vi kan vända oss till och också hur väl vi kan nå måluppfyllelsen, säger Camilla Rehnman.