Hon fick frätskador av jobb med tulpaner

Maria brukar säsongsarbeta på en camping i Varbergstrakten. Förra hösten sökte hon jobb på en handelsträdgård utanför Varberg för att ha ett jobb också under vinterhalvåret.

Hon hann bara jobba några dagar med att plantera tulpanlökar innan det började sticka och bränna i Marias fingertoppar och de blev röda och irriterade. De första dagarna försökte hon ignorera smärtan men den tilltog och hon gick till vårdcentralen.

Där förstod inte läkarna vad Marias besvär berodde på men ordinerade henne starka kortisontabletter och skrev remiss till sjukhuset i Halmstad. Efter ytterligare en tid hade det blivit ännu värre och Maria fick söka akut.

– Då var det helt öppna sår. Jag tappade de två översta lagren hud på fingertopparna. Det var som att skala en banan. På akuten i Varberg fick jag träffa både kirurg och medicinläkare som sade att det var frätskador, berättar Maria.

Kommunal: ”Det är helt horribelt”

Arbetsmiljö

Hypotesen blev att skadorna berodde på ett desinfektionsmedel som användes på handelsträdgården. Maria blev sjukskriven och på sjukhuset i Halmstad klassades frätskadorna som brännskador av andra graden, vilket innebär en stor infektionsrisk. Läkaren ringde ofta och sa att hon måste söka akut om hon fick minsta feber. 

– Hon sa att det är ett öppet sår, som en kanal rakt in och att risken för blodförgiftning var jättestor, säger Maria.

Läkarna sade att Maria måste ha ordentliga skyddshandskar som inte släpper igenom väta när hon kom tillbaka till arbetet. Men enligt Maria menade arbetsgivaren att det som hänt inte var deras fel och att hon var överkänslig. 

Maria kontaktade Kommunal och försökte få hjälp från dem. Kommunals regionala skyddsombud Julia Svenker försökte få arbetsgivaren att köpa in en annan typ av skyddshandskar. Hon låg också på om att de måste anmäla det som en arbetsskada till Arbetsmiljöverket. Först efter flera påtryckningar gjordes det.

Innan Arbetsmiljöverket hann komma ut på inspektion, försökte Julia Svenker lägga ett skyddsstopp för allt arbete med det desinfektionsmedel som de trodde var orsaken till skadorna. Men arbetsgivaren vägrade att ta emot skyddsstoppet och det gick aldrig vidare till Arbetsmiljöverket. 

I slutet på december inspekterade Arbetsmiljöverket handelsträdgården, efter den anmälan om arbetsskada som kommit in. 

Arbetsmiljöverket krävde att arbetsgivaren riskbedömde de farliga kemikalier som de använder i verksamheten, och då särskilt utspädningen av det desinfektionsmedel som man trodde var orsaken till Marias skador. Utifrån det behövde bolaget vidta lämpliga skyddsåtgärder.

Arbetsmiljöverket skriver också i sitt beslut att Maria inte hade tillräcklig skyddsutrustning och att det är oklart vilken skyddsutrustning som är obligatorisk och vilken som är valfri. De krävde att arbetsgivaren ser till att klargöra vilken skyddsutrustning som behövs i olika arbetsmoment och se till att personalen använder den.  

Handelsträdgården fick 3,5 månad på sig att uppfylla Arbetsmiljöverkets krav. Innan dess hade Maria hunnit läka ihop så pass bra att hon kunde kan återgå till jobbet. Hon flyttades från planteringen till packningen, men bar fortfarande samma typ av skyddshandskar. 

Både arbetsgivaren och Arbetsmiljöverket säger att Maria och skyddsombudet var övertygade om att orsaken var desinfektionsmedlet och att flytten till packningen gjorde att Maria inte längre exponerades för det. Arbetsgivaren vidtog alltså rätt åtgärd utifrån det man då trodde. Men både Maria och skyddsombudet säger att de försökte förmå arbetsgivaren att köpa in en annan sorts handskar och att man kommer i kontakt med desinfektionsmedlet även på packningen.

Och bara efter några dagar efter att Maria börjat jobba igen kom besvären tillbaka.

– Jag jobbade den veckan, sedan fick jag söka akut igen och så var det samma resa. Jag tappade hela huden och hade så fruktansvärda smärtor, säger Maria. 

Läkaren menade att det var skyddshandskarna som varit bristfälliga. Hade de haft en handske som skyddar mot väta så hade det inte inträffat.

Hon blev sjukskriven igen. Till slut fick hon komma till arbets- och miljömedicin på Skånes universitetssjukhus. Där konstaterades att hon är allergisk mot ett medel som finns i tulpaner, och att det var orsaken till skadorna. Det rör sig om en kontaktallergi.

– Läkaren menade att det var skyddshandskarna som varit bristfälliga. Hade de haft en handske som skyddar mot väta så hade det inte inträffat, säger Maria. 

I läkarintyget från arbets- och miljömedicin, som KA tagit del av, står det att Maria i första hand bör undvika ett arbete där hon kommer i kontakt med tulpaner, men att hon i sådana fall behöver handskar som inte släpper igenom väta. 

Tina Corneliusson är personalansvarig på handelsträdgården. Hon håller inte med om att de inte tagit ansvar för Marias skador. Anledningen till att de inte anmälde direkt till Arbetsmiljöverket var för att de först inte var säkra på att det rörde sig om en arbetsskada. Enligt Tina Corneliusson har de den skyddsutrustning som krävs.

– Hon hade med sig egen utrustning, som hon blev rekommenderad av doktorn, och det tyckte man ju lät bra. Vi har andra handskar som man kan arbeta med, men det beror lite på var man jobbar. Det är inte så att vi bara struntar i saker och ting, säger Tina Corneliusson.

Hon säger också att de vidtog åtgärder utifrån att Kommunal och Maria trodde att orsaken var desinfektionsmedlet, och flyttade Maria till andra arbetsuppgifter. Enligt Tina Corneliusson exponeras man inte för medlet där.

Hon säger också att hon förvisso sagt att det kan vara läge att söka ett annat jobb, men att det var först efter att hon fick reda på att orsaken till skadorna var Marias kontaktallergi. 

– Det är ju tulpaner vi jobbar med. Tål man inte det så måste man ju se sig om efter ett annat arbete, säger Tina Corneliusson.

Man kan inte bara komma in på en arbetsplats och stänga den för att man tror att något är otillåtet.

Kommunals regionala skyddsombud Julia Svenker försökte lägga ett skyddsstopp på arbetsuppgifter med desinfektionsmedlet, men Tina Corneliusson vägrade att ta emot det. 

– Grunden var att medlet var otillåtet, men det var fel. Man kan inte bara komma in på en arbetsplats och stänga den för att man tror att något är otillåtet, säger hon.

Men skyddsombuds rätt att avbryta arbetet om det finns en ”omedelbar risk för liv och hälsa” är reglerat i lag. Arbetsgivaren måste ta emot det, håller de inte med ska det överlämnas till Arbetsmiljöverket som häver skyddsstoppet om de inte anser att det var befogat. 

– Jag anser ändå att jag gjorde rätt, säger Tina Corneliusson.

Maria förblev sjukskriven resten av sin anställningstid på företaget. I somras arbetade hon åter på campingen, och nu är hon arbetslös.

Anställningen på handelsträdgården blev dyrköpt. Hon säger att det rör sig om nästan 18 000 kronor i förlorad arbetsinkomst och utlägg för läkarbesök, mediciner och resor till Malmö för utredning.

Det var fruktansvärt, jag blev väldigt ledsen och psykiskt påverkad.

Hon har anmält sin skada till Försäkringskassan och Afa Försäkring. Den klassas som en arbetssjukdom, vilket betyder att hon bara kan få ersättning för merkostnaderna, inte förlorad arbetsinkomst.

När Afa fattat beslut kan hon ansöka hos vållandenämnden om att göra en så kallad vållandeprövning. Om de kommer fram till att skadan är vållad av arbetsgivaren kan hon få ersättning för förlorad arbetsinkomst och sveda och värk. 

Maria säger att båda perioderna av sjukskrivning var tuffa – inte minst rent praktiskt. Eftersom fingrarna var inlindade i bandage hade hon svårt att använda händerna och utföra de enklaste sysslor, som att knäppa byxorna när hon varit på toaletten. Hon är ensamstående mamma och kunde få hjälp av sin tioåriga dotter varannan vecka när hon bodde där.

– Hade jag haft ett mindre barn hade det inte gått.

Det var också psykiskt jobbigt att bli skadad en andra gång.

– Det var fruktansvärt, jag blev väldigt ledsen och psykiskt påverkad. Min dotter satt hemma och grät och sa ”mamma, jag vill inte att du jobbar där mer”, berättar Maria.