Barnskötare uppmanas anmäla sina arbetsplatser

De 33 600 medlemmarna i Förskoleupproret uppmanas att ”kroka arm” och ta hjälp av varandra och sina fackliga ombud för att få en förändring av arbetsmiljön. Ett stort problem hittills har varit att barnskötarna och förskollärarna är tysta.

– Tystnadskulturen är bedrövlig ute i vårt land. Man får repressalier om man yppar något om sin arbetsplats. Personalen är jätterädd på många ställen. Därför måste vi bli bättre på att använda de verktyg vi har. Skriva tillbud och göra riskbedömningar – och i slutändan göra 6.6:a-anmälningar till Arbetsmiljöverket, säger Anette Nord, från Förskoleupproret.

Uppmaningen att göra riskbedömningar och anmäla till Arbetsmiljöverket kom när representanter för Förskoleupproret träffade riksdagens utbildningsutskott på onsdagen. Det var ett andra möte (digitalt), förra gången de träffades gjordes en gemensam riskbedömning av den svenska förskolan. I dag presenterade Förskoleupproret sin analys av resultatet:

– Hade den riskbedömningen gjorts lokalt istället för nationellt hade den lett till ett skyddsstopp av verksamheten. Därför uppmanar vi nu alla medlemmar att göra riskbedömningar på sina arbetsplatser – och om det inte blir någon förbättring ska de anmäla arbetsplatsen till Arbetsmiljöverket, säger Anki Jansson, grundare av Förskoleupproret.

Hade riskbedömningen gjorts lokalt istället för nationellt hade den lett till ett skyddsstopp av verksamheten. Därför uppmanar vi nu alla medlemmar att göra riskbedömningar på sina arbetsplatser

Riskerna som kom fram handlar främst om hög arbetsbelastning, stora barngrupper och för få utbildade barnskötare och förskollärare i barngrupperna. Förskoleupproret har under slagorden #pressatläge och #vivägrarbrytalagen samlat vittnesmål från personal, vilka låg till grund för riskbedömningen som gjordes med utbildningsutskottet.

Vittnesmålen har också varit material för forskarstudien ”Prekariserande arbetsförhållanden?” som visar att förskolans dåliga arbetsförhållanden både leder till psykisk ohälsa för personalen men att de också påverkar barnens och hela förskolans framtid. Förskolans omständigheter beskrivs som ”en pågående lågintensiv kris”.

Nu hoppas Förskoleupproret att de lokala riskbedömningarna som de uppmanar till leder till 6.6:a-anmälningar från mängder av förskolor under loppet av en kort tid. 

– Det betyder att Arbetsmiljöverket skulle granska förskolor från i stort sett hela Sverige. Vad vi vet är det ingen som har gjort det i så stor utsträckning innan, säger Anki Jansson.

Jag har hört om personal som uppmanas skriva under att de inte ska uttala sig om förskolan i sociala medier under sin fritid och att de ska hålla koll på vad vårdnadshavare uttalar sig om förskolan i sociala medier.

Problemet blir nu alltså att få barnskötare och förskollärare att ta upp problemen. Förskoleupproret berättar om en tystnadskultur som lägger locket på minsta kritik. Det kan handla om att den som säger ifrån blir utfryst, hånad, lönediskriminerad, inkallad till chefen eller bara ”den jobbiga”. På vissa arbetsplatser är det mer systematiskt:

– Jag har hört om personal som uppmanas skriva under att de inte ska uttala sig om förskolan i sociala medier under sin fritid och att de ska hålla koll på vad vårdnadshavare uttalar sig om förskolan i sociala medier. De uppmanas alltså att vara någon form av polis och att ta ”diskussionen tillbaka till personalgrupp och rektor”. Detta var på en kommunal förskola, berättar Anki Jansson från Förskoleupproret.

Mötet med utbildningsutskottet ledde inte till någon diskussion om vad riskbedömningen visade. Det mest konkreta som kom ut var att Socialdemokraternas Aylin Fazelian bjöd in Förskoleupproret till fortsatta samtal tillsammans med bland andra Kommunal och Lärarförbundet.