Förare som vi har talat med är kritiska till delade turer och långa ramtider. Vad säger du om kritiken?

– Vi jobbar för att försöka minimera dem. Många människor vill resa på morgnarna, många på kvällar och eftermiddagar. Mitt på dagen är det ett svagt resande, att då köra med tomma bussar är varken ekonomiskt eller miljömässigt hållbart. Och vi vill minimera deltider, man måste kunna leva på sin lön.

Har du förståelse för att det är svårt att förena med sitt familjeliv?

– Ja, verkligen. Men det är inte svart eller vitt. Vi har medarbetare som tycker att den här typen av tjänster passar ganska bra. För andra är det en sämre lösning, då handlar det om att ha olika schema­upplägg. På många håll har vi också kunnat komma ner i ramtider genom lokala avsteg.

Ali Koukhais buss blir proppfull direkt.

”Man hinner knappt umgås med sin familj”

Arbetstider

Bidrar sådana här scheman till svårigheterna att rekrytera?

– Vi har större efterfrågan på förare än vad som utbildas, det tror jag är den viktigaste faktorn. Jag tror inte att den här frågan sticker ut.

Förare vi talat med säger att man ibland är så trött att man inte kan ge rätt service. Vad säger du om det?

– Det måste vi ta på allvar. Känner man att man är väldigt trött måste man ta en dialog med sin chef och få tillfälle att vila.

”Man orkar inte med ett socialt liv”, ”man är tömd på all energi”, säger en förare. Vad säger du om hans upplevelse?

– Jag kan inte recensera det. Grundorsaken är att kollektivtrafiken ser ut som den gör och att vi vill ha heltidstjänster. Då handlar det om hur vi i nära dialog kan jobba med schema och planering.

Vad skulle du själv tycka om att ha sådana här arbetstider?

– Jag ska nog inte resonera om mina egna arbetstider, men de är ibland ganska långa.