Ny kodning avslöjar kraftig ökning av äldrebrott

Under en lång tid har anmälningarna om bedrägerier mot äldre och funktionsnedsatta ökat så gott som varje år. 2008 var de 681 och 2018 gjordes 4 815 anmälningar.

– Det är tydligt att bedragarna under de åren har riktat sig mer mot äldre eftersom de är enklare offer. Dels har de ofta sparat pengar under hela livet och ofta finns det ett kunskapsglapp när det handlar om it. Det är en utsatt grupp, säger Lotta Mauritzson, brottsförebyggare vid Polisens Nationella bedrägericenter (NBC).

Men trots att ökningen var så stor under tioårsperioden har polisen och forskare ofta hävdat att mörkertalet fortfarande är stort. Nu visar Brottsförebyggande rådets (Brå) preliminära siffror för 2019 att de haft rätt. Mellan 2018 och 2019 har anmälningarna mer än fyrdubblats och ligger nu på 20 916.

Orsaken är till stor del att det under förra året gjordes en revidering av brottskoderna för bedrägeribrotten. Brottskoderna har nu blivit fler och det är alltid specificerat om ett bedrägeri riktats mot äldre eller funktionsnedsatta.

Anmälda fall av bedrägeri mot äldre/funktionsnedsatt

Tidigare fanns det bara en brottskod som tydligt visade om den drabbade var äldre eller funktionsnedsatt. Om en äldre anmält ett kortbedrägeri kunde den anmälan lika gärna kodas som ett kortbedrägeri. Då framgick det inte om den drabbade var äldre eller funktionsnedsatt.

– Det har blivit tydligare och mer rättvisande nu. Det stämmer mer med mina iakttagelser om anmälningar, säger Lotta Mauritzson. 

Så sent som 2018 gav Brå ut en rapport om brott mot äldre. I den står att bedrägerierna mot dem bara utgör en procent av alla bedrägerier. Förra årets statistik med reviderade brottskoder visar att de i själva verket är drygt nio procent.

Frågan är om det kommer att få konsekvenser för vilka brottsförebyggandeinsatser och insatser som görs för att utreda de här anmälningarna.

– Det hoppas jag att det gör. Vi arbetar för att få ut information om bedrägerier till alla äldre. Äldre är en prioriterad grupp för oss på NBC, säger Lotta Mauritzson.

Trots att de nya siffrorna är så mycket högre tror Lotta Mauritzson att det fortfarande finns ett mörkertal.

– Det här är en känslig fråga och en utsatt grupp. Många känner mycket skam över att de blivit lurade och vill inte anmäla. Bara vishing-brotten förra året var 6 000. Så det borde vara ännu fler äldre som drabbats.

Vishing står för voice phising och betyder rakt översatt röstnätfiske. Bland bedrägerierna som hör hit finns telefonsamtal där bedragare lurar personer att ge dem koder till konton, bank-id eller att föra över pengar till dem.

En stor del av de drabbade är äldre med liten kunskap om hur bankers it-tjänster fungerar. Lotta Mauritzson berättar om ett fall där en bedragare fick en äldre person att för första gången packa upp sin bankdosa och under samtalet ta emot instruktioner om hur den skulle användas för att föra över pengar.

– Han hade aldrig använt bankdosan tidigare.

Jag tycker inte att alla de som tillhandahåller de här tjänsterna tar ett tillräckligt stort ansvar för att lära äldre hur de fungerar.

Hon anser att samhället har ett ansvar för att lära äldre hur de fungerar.

– Vi på Polisen ska naturligtvis ta vårt ansvar, men det behöver andra också göra. Jag tycker inte att alla de som tillhandahåller de här tjänsterna tar ett tillräckligt stort ansvar för att lära äldre hur de fungerar. De måste ta höjd för att användare kan göra fel, säger hon.

För Pensionärernas riksorganisation, PRO, är bedrägerier mot äldre en viktig fråga. De tar regelbundet upp det på föreningsmöten och informerar om hur man kan skydda sig. PRO har också ett projekt med Brå som heter ”Tänka efter före”. 

Christina Tallberg, ordförande för PRO, tycker att det är bra att det numer finns mer tillförlitlig statistik.

–  Det visar hur stort problemet faktiskt är. När vi kräver åtgärder kan vi peka på den här faktan. Statistiken visar hur viktigt det är med förebyggande arbete. De här brotten måste tas på största allvar. De medför så stor skada. Det handlar inte bara om det man blir av med utan också att det innebär ett stort psykiskt lidande. Jag är upprörd i varje enskilt fall, säger hon.

Christina Tallberg håller med Lotta Mauritzson på NBC om att alla som tillhandahåller digitala tjänster måste informera bättre om hur de fungerar och vilka risker som finns.

– Vi informerar så gott vi kan, men vi räcker ju inte till. Så fort man skaffar till exempel bank-id måste man informera att man aldrig någonsin ska lämna ut sin kod. Många äldre blir mer utsatta med de här tjänsterna. Man kan ju bli av med alla sina pengar. 

Vad hoppas du att det här får konsekvenser?

– Det är bra om man får en ordentlig debatt. Bedrägerier är ett stort problem. Polisen måste ta alla de här brotten på största allvar och se till att anmälningarna inte bara läggs på hög. Vi har ny teknik som ger nya möjligheter, men vi måste med alla medel se till att det inte ger möjligheter till nya brottstyper.

Fotnot: Hur kan äldrebrotten påverka kommunalare i deras jobbvardag? Det skriver vi mer om i uppföljande artiklar.