Tuff styrketräning kan hjälpa mot klimakteriebesvär.

Tuff styrketräning kan hjälpa mot klimakteriebesvär.

Övergångsåldern smyger sig på oss kvinnor utan att många förstår vad som händer. Kanske beror det på okunskap, att många inte vet att hormonförändringar kan påverka oss i flera år innan sista mensen och kanske många år efter den.

För vissa passerar detta obemärkt. För andra begränsas vardagen av kraftiga svettningar och vallningar. Ofta påverkas nattsömnen. 

Nu visar en studie vid Linköpings universitet att ansträngande styrketräning kan minska besvären. 

– Det är den första studien som visat att just styrketräning har effekt, säger Emilia Berin, doktorand inom obstetrik och gynekologi vid institutionen för klinisk och experimentell medicin.

Kvinnorna i studien styrketränade 45 minuter två till tre gånger i veckan. Resultatet blev att de i genomsnitt minskade sina svettningar och vallningar med 44 procent jämfört med kontrollgruppen där kvinnorna var mindre aktiva.

Rådet till nybörjaren är att använda maskiner på gym eftersom det är lättare att göra rätt jämfört med fria vikter. Viktigt är att träna stora muskelgrupper och göra det med stor belastning. Men man ska börja lugnt.

– Man kan ta hjälp av en instruktör så att man känner sig lite mer säker på hur man gör. 

Maskinerna som användes i studien

  • Benspark (lårens framsida)
  • Bencurl (lårens baksida)
  • Benpress (hela benet)
  • Latsdrag (hela övre delen av ryggen)
  • Rodd
  • Bålträning med situps och rygglyft
  • Bröstpress

Ett tips är också att vid första besöket be om en rundvandring så att man känner sig mer hemma i lokalerna. För flera av kvinnorna i studien ändrades intrycket av gymmet snabbt.

– De kände att de andra på gymmet var som de, att det fanns alla möjliga åldrar.  

Vinsterna med styrketräning är inte bara att svettningar och vallningar minskar. 

– När man kommer in i klimakteriet så blir musklerna och skelettet svagare. Därför är det viktigt att bibehålla muskelstyrkan så att man kan fungera som man vill i vardagen.

Fysisk träning i klimakteriet kan också minska risken för hjärt-kärlsjukdomar samt osteoporos (benskörhet). Träning kan också vara bra för humöret och sömnen.  


6 träningstips – så kommer du igång

  • Starta på gymmet. Börja på ett gym. Det är enklare att göra rätt i maskiner jämfört med fria vikter om man är nybörjare.
  • Gå ­igenom ­kroppen. Träna ben, överkropp och bål. Börja med uppvärmning och avsluta med stretch.
  • Ta hjälp. Träna med maskiner om du är nybörjare, ta hjälp av instruktör som kan visa och kolla att du gör rätt.
  •  Träna flera gånger i veckan. Ha som mål att träna två till tre gånger i veckan.
  • Träna ­tillsammans. Ta med en vän så ni kan peppa ­varandra.
  • Öka ­successivt. Börja med låga vikter för att känna in rörelserna, gör 8-12 repetitioner, två gånger per övning. Från och med vecka fyra kan du öka på vikterna och göra åtta repetitioner varje gång. Det ska vara så jobbigt att du är utmattad och knappt orkar den nionde. Gör detta två gånger per övning.

Klimakteriet

Övergångsåldern är kanske ett ord som tydligare beskriver de år i livet då hormonnivåerna minskar.

Perioden delas in i olika faser. Förklimakteriet eller perimenopaus är åren innan sista mens, menopausen är den sista mensen, postmenopausen är när man inte haft mens på tolv månader. 

Snittåldern för sista mens är 51 år i Sverige, åldern varierar från 40 år till 57 år. 

Vad händer?

  • Ägganlagen försvinner gradvis. Halten östrogen sjunker och stannar på en konstant låg nivå cirka fem år efter menopausen. Östrogen påverkar flera organ i kroppen till exempel livmodern, slidan, skelettet och hjärnan. 
  • I samband med klimakteriet kan man ha oregelbundna blödningar, värmevallningar, svettningar, humörsvängningar, sömnproblem, urinvägsbesvär samt torra och sköra slemhinnor. 
  • En del kvinnor har besvär 15 år efter klimakteriet eller mer.
  • Risken för benskörhet, stroke och hjärtinfarkt ökar.

När ska man söka vård?

  • Den som har mycket besvär kan få behandling med läkemedel, ofta hormoner. De kan motverka värmevallningar och svettningar. Det finns också läkemedel mot torra slemhinnor i slidan.
  • En ny forskningssammanställning visade nyligen på en förhöjd risk för bröstcancer många år efter hormonbehandling. Denna har dock ifrågasatts.
  • Om man får sista mensen före 40 så bör man söka läkare för utredning, eventuellt behövs behandling.

Källa: 1177, FYSS 2017