Arbetstider viktigaste frågan för Kommunal
Kommunal har aldrig gått in i en avtalsrörelse med så många krav som rör arbetstid.
– Vår bild är att det här är de absolut viktigaste frågorna för Kommunals medlemmar. Och det här är ju deras avtalsrörelse. Då ska det också återspeglas i våra yrkanden, säger Kommunals ordförande Tobias Baudin.
Tobias Baudin och Lenita Granlund.
Förutom flera arbetstidsyrkanden kräver Kommunal löneökningar på tre procent plus en halv procent extra till de som har yrkesutbildning på gymnasienivå. Det är en slags fortsättning på undersköterskesatsningen men ska den här gången omfatta fler.
– Exakt vilka yrkesgrupper det är blir en lokal fråga, säger Tobias Baudin.
Det ska gälla för yrkesutbildade inom vård, skola och omsorg. Enligt Kommunals avtalssekreterare, Lenita Granlund, har man dragit en viktig lärdom av undersköterskesatsningen i den förra avtalsrörelsen.
– Det är bättre att reda ut den här frågan lokalt, vilka grupper som ska omfattas än att peka ut centralt, säger hon.
Men det är enligt Tobias Baudin och Lenita Granlund inte tänkt att extrasatsningen endast ska gälla vård- och omsorgsyrkena. Kockar inom vård och skola kan också komma i fråga, men det ska alltså avgöras lokalt.
Däremot ser Lenita Granlund inte framför sig att ”manliga” yrkesgrupper med yrkesutbildning kommer på fråga.
– De är inte värdediskriminerade. Det är det vi vill komma åt, värdediskriminering, säger hon.
På torsdagen presenterade Kommunal sina avtalskrav inför förhandlingarna med SKR, Sveriges Kommuner och Regioner i vår.
Och Tobias Baudin ser framför sig en tuff avtalsrörelse.
– Arbetsgivarna vill ha precis tvärtom mot det medlemmarna vill ha och det här kommer bli en stentuff avtalsrörelse. Sen är det ju så också att vi har ju inte den här gången en LO-samordning så Kommunal kör ju den själva, och det gör det väldigt viktigt att vi håller ihop. Jag känner ju också att det finns en enorm fighting spirit, säger Tobias Baudin.
Det är arbetstid som dominerar i avtalskraven. Arbetet att införa heltid som norm ska fortsätta efter 2021 och lokala bemanningskartläggningar ska göras. Men heltid som norm har också satt ett antal olika arbetstidsfrågor i fokus.
Kommunal kräver bland annat att det ska kosta för arbetsgivaren i antingen tid eller pengar att ha delade turer.
– Det blir en förhandlingsfråga om det ska kosta i pengar eller om det ska kosta i tid. Det här är ett krav från medlemmarna, säger Lenita Granlund och betonar att man inte vill ha ett absolut förbud mot delade turer i avtalet
Antalet fridagar på en fyraveckorsperiod ska öka från nio till tio. Arbetstid natt ska kortas till 32 timmar per vecka och mertidsbegreppet ska förvinna ur avtalet. Även deltidsanställda ska få övertidsersättning vid extraarbete.
Kommunal ställer också krav på arbetstidskonton. Lenita Granlund betonar att det handlar om centralt reglerade arbetstidskonton som inte ska förväxlas med olika varianter av timbanker. I dag finns det olika typer av arbetstidskonton i olika branscher. Den modell som Kommunal diskuterat hittills ger möjlighet att välja på avsättning i tid, pengar eller pension.
– Det viktiga är att man hittar sätt för att få ut tiden. Så här måste vi ha tydliga regler, säger Tobias Baudin.
Hur det ska ske blir en förhandlingsfråga, det viktiga för Kommunal är att införandet påbörjas.
Krav ställs också på att medlemmarna ges rätt till fyra veckors sammanhängande semester under juni till augusti. Det är vad semesterlagen säger i dag, till skillnad mot nuvarande avtal med SKR där det står att fyra veckor ska eftersträvas under den perioden.
– Vi vill ha den regleringen som finns i semesterlagen, säger Lenita Granlund.
Undantag vill Kommunal reglera lokalt.
Även jourersättningen, som regleras i avtalets Bilaga J, vill Kommunal förändra.
– Vi behöver göra förtydliganden om när jourpassen kan förläggas, men vi vill också sätta till en arbetsgrupp som gör en översyn av bilagan i sin helhet kopplat till heltidsarbetet. Problemet är att om man lägger ut mycket jour får du ganska lite betalt om du ska arbeta heltid, säger Lenita Granlund.
Är arbetstidsfrågorna viktigare än lön?
– Man kanske inte kan säga viktigare än lön men för de som jobbar i dag, för dem är inte lön det viktigaste. För dem är det arbetstider och deras arbetsmiljö. Det bekräftas ju också i undersköterskeuppror och mycket annat att det är väldigt mycket kopplat till scheman och arbetstid. Och att det är för slimmad bemanning, säger Tobias Baudin.
Arbetsgivarna vill ta bort lägstalönerna, men Kommunal står fast vid att de ska vara kvar.
– Det kommer aldrig på fråga. Lägstalönen är en viktig del av vår lönepolitik. Och det gäller att upprätthålla lönerna för dem som kommer in. Nu är det väldigt få som går på lägstalön i dag men det är ändå en viktig fråga, säger Lenita Granlund.
Kommunal vill ha kvar två lägstalöner i avtalet, en för utbildade och en för outbildad, för att det ska tydliggöras att utbildning ska löna sig. Och den profilen vill Kommunal behålla på avtalet.
– På ett äldreboende till exempel, om du har utbildning eller inte har utbildning, då ska det skilja rätt mycket, säger Tobias Baudin.
Kommunal vill även att de som har yrkesutbildning och tillfälliga anställningar ska konverteras till tillsvidareanställningar efter 12 månader.
SKR har krävt att hänsyn ska tas till samhällsekonomin i förhandlingarna.
– Samtidigt är SKR till för att leverera välfärd, det är deras huvuduppgift. Och det är rimligt att man har arbetskraft och utbildad arbetskraft inom sjukvården, skolan och äldreomsorgen, så det här måste de leverera. Sen är det så att kommunerna har problem med sin ekonomi, de måste verkligen hårdprioritera och då måste välfärden komma först, säger Tobias Baudin.
Men har fattiga kommuner råd med 3,5 procent i löneökningar?
– De måste ha råd om de ska ha en välfärd, det är så det ser ut, med de enorma rekryteringsbehov som finns, det beror ju inte minst på andelen äldre blir så mycket fler. Sen har jag respekt för att de har problem med ekonomin men det måste man lösa sekundärt, säger Tobias Baudin.
