Politikerna i fullmäktige i Karlskrona beslutade att tillsvidareanställd personal i hemtjänsten skulle få arbetsskor.

En utredning kom fram till att fler grupper av anställda skulle erbjudas arbetsskor för både vinter och sommar av ergonomiska skäl och att nya skor bör köpas in vartannat år. Erbjudandet ses som en skattepliktig löneförmån. Kommunen fortsätter därför utredningen.

– Det finns inga kommuner i dag som landat hem den här frågan som vi har hittat. Vi behöver omvärldsbevaka, säger Gunilla Råberg, förvaltningschef på äldreförvaltningen.

Arbetsskor med stålhätta räknas som skyddssko, därför förmånsbeskattas de inte. En logotyp kan också göra att förmånsbeskattning inte gäller.

–  En logga ska då vara väl synlig, det lite svårt på en sko. Har andra kommuner lyckats med detta? Men vi har inte hittat någon än. Vi måste säkerställa att skorna inte används privat. Ytterligare kriterium som måste uppfyllas är att det är obligatoriskt att använda dem i tjänsten, säger Gunilla Råberg.

Om kommunen inför arbetsskor förblir oklart tills utredningen är färdig.

I Örebro är det dock klart att anställda i äldreomsorg och förskolor ska få arbetsskor. Sex miljoner ska satsas på tre år.

Enligt Skatteverket förmånsbeskattas inte kläder som är anpassade för arbetet, det gäller till exempel kläder som används i sjukvården.

– Om de här plaggen enkelt kan användas i det privata, då kan man fundera på om de ska beskattas, säger Johan Schauman, deklarationsexpert, Skatteverket.

Men har plaggen en stor logga kan det göra att det inte är särskilt troligt att någon vill använda det privat och då förmånsbeskattas inte kläderna. 

– Spontant tänker jag att arbetsskor inte ska vara skattepliktigt. Men det kan skilja sig från situation till situation vad det är för skor det handlar om och av vilken anledning de används, säger Johan Schauman.

Samtidigt konstaterar han att skatteregler ofta tillämpas hårdare än avsett av rädsla för att det ska bli fel och beskattning bakåt i tiden.

Om förmånsbeskattning skulle ske handlar det för de flesta om 30 procent av vad skorna kostar på marknaden. Om värdet till exempel är 1 000 kronor och skorna byts vartannat är blir förmånsbeskattningen 300 kronor vartannat år. 

Johan Schauman gör tolkningen att skorna inte ska förmånsbeskattas om det finns smittorisk eller risk för att skorna blir förstörda i arbetet.

Kommunal i Karlskrona ser rätten till arbetsskor som en jämställdhetsfråga eftersom mansdominerade yrken oftare har arbetsskor. Facket är redo att ta strid.

– Vi har fått kämpa länge för arbetskläder i hemtjänsten och på boenden, vi är redo för att ta nästa kamp så att vi får skor också, säger Anette Rundberg undersköterska och sektionsföreträdare för Kommunal.

I fjolårets valrörelse lovade Socialdemokraterna att arbetsgivaren ska stå för arbetskläder inom vård och äldreomsorg. Enligt januariavtalet som slöts innan regeringsbildningen ska också kostnadsfria arbetskläder införas. Kommunal gjorde då tolkningen att det innebar ytterkläder och arbetsskor för hemtjänsten.

 I november förra året skärpte Arbetsmiljöverkets föreskrift om smittrisker och effekten av denna skärpning kommer nu att följas upp enligt Socialdepartementet.

 – Nu har föreskrifterna skärpts och det är bra. Men vi kommer ju att behöva försäkra oss om att det verkligen gett resultat, att det också fungerar i praktiken, säger Oskar Taxén, politiskt sakkunnig på Socialdepartementet.

Förmånsbeskattning av arbetsskor i vård och omsorg ska ingå i uppföljningen.

 – Jag tycker att det låter positivt att kommuner också beslutat om skor. Men effekterna av de nya föreskrifterna behöver följas upp ordentligt, säger Oskar Taxén.

Fotnot: Bilden är licenserad av Public Domain via Wikimedia Commons.