De har kommit långt på heltidsresan

Fasta scheman, gemensam frukost för flera enheter, tydliga rutiner för arbete på and­ra arbetsplatser men också möjlighet att säga nej till pass på andra enheter. Det är några av de förändringar som införs när heltid blir norm och som Kommunal lokalt är nöjda med.

Heltidsresan

Så många jobbar heltid i din kommun

Arbetstider

Kommunerna som toppar den officiella statistiken över andelen heltidsarbetande har länge verkat för heltid eller på annat sätt haft fokus på bemanning. Alltså långt innan Kommunal och SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, för tre år sedan avtalade att heltid ska vara norm vid nyanställning och att fler redan anställda ska arbeta heltid med sikte på 2021. Projektet kallas heltidsresan. 

Men det är en resa som är skakig. Centralt kan fack och arbetsgivare ännu inte peka ut en arbetsplats som lyckats. Bedömningen är att det här är en förändring som kommer att ta tid. 

Även när det gäller kommunerna som toppar listan över andelen heltidsarbetande är Kommunal på många håll kritiskt till upplägget för heltid, ofta utifrån arbetsmiljöperspektiv. Vanliga problem är delade turer, att personalen måste jaga timmar för att komma upp i heltid eller bristande rutiner för arbete på andra enheter.

Inte sällan säger Kommunals arbetsplatsombud att arbetsbelastningen är så hög och jobbet med svårt sjuka äldre så tungt att många inte orkar arbeta heltid.

Samtidigt finns ljusglimtar. I Falun startade arbetet mot heltid för snart tio år sedan. Där är andelen heltidsarbetande inom vård och omsorg 82 procent. Det kan jämföras med rikssnittet på 52 procent.  

– Man tar det för givet att heltid är norm, det är som folk har glömt att det varit en deltidsverksamhet, säger Larry Palmèn Logren, Kommunals huvudskyddsombud för hemtjänsten i Falun.

Heltidsresan

Bästa tipsen när heltid ska införas

Arbetstider

Här har hemtjänsten under årens lopp testat olika typer av scheman, nu finns all arbetstid inlagd i schemat.

– Av alla scheman är det här bäst, när man får lägga schemat själv och välja om man ska jobba dag eller kväll, säger Christian Johansson, vårdbiträde, hemtjänsten Tisken Väst i Falun och Kommunals arbetsplatsombud.

I Falun har hemtjänstgrupperna haft gemensamma planeringsdagar med övernattning för att personalen i de olika grupperna ska lära känna varandra. Det ska göra det lättare att ta pass i en annan grupp. Men det är länge sedan Christian Johansson täckte upp på en annan arbetsplats.

Just arbete på två eller flera arbetsplats­er är en av de absolut vanligaste förändringarna som införandet av heltid som norm innebär. Det visar KA:s enkät som 77 procent av de ansvariga cheferna besvarat.

Men även om det är sagt att personalen ska vara beredd på att gå till andra arbetsplatser är det många gånger som det inte blir aktuellt. Skälet är att personalen i första hand täcker frånvaro på den egna arbetsplatsen. Ändå skapar bara vetskapen om att det kan hända stor oro.

Therese Persson undersköterska, 34 år, Asterns demensboende i Åstorp

Varför vill du jobba heltid?

”Man vill ha pengarna för att man ska kunna försörja sig själv. Jag vill inte behöva förlita mig på någon annan. Jag tror att det är en generationsfråga. Heltid fungerar bra här, det är arbetskamraterna och att det är roligt att gå hit. Sedan finns grejer som behöver förbättras, men så är det överallt. Vi får jobba de tiderna vi vill och om jag vill kan jag ibland gå hem tidigare.”

I Hedemora, fem mil söder om Falun, ligger Vinstragården. Där arbetar de allra flesta heltid och tre har valt att ta majoriteten av resurspassen och gå över till andra avdelningar. Via sms får de info om passet. Varje fredag äter personalen från de tre avdelningarna gemensam frukost. 

– Samarbetet har blivit bättre när alla träffas och kan prata med varandra, säger Andreas Palmborg, undersköterska och skyddsombud.

Även Hedemora ligger högt i statistiken över andelen heltidsarbetande med 74 procent. Ann-Christine Steneryd är ordförande för Kommunals sektion. Hennes förklaring är flexibilitet och att det är högt i tak.

– Vi vågar prata om vad som inte funkar och vi diskuterar konsekvenser, sedan har vi jättebra chefer som vill diskutera och resonera, säger hon.

Nästan 40 mil söderut från Hedemora ligger Hultsfred. Där finns rutiner för resurs­passen, de som vill har möjlighet att gå bredvid på de arbetsplatser som kan bli aktuella. 

Får man pass på en arbetsplats som man inte valt har man möjlighet att säga nej. Arbetsplats- och skyddsombud träffar regelbundet arbetsgivaren och stämmer av.

– Vi känner att vi får vara med och bestämma, säger Jeanette Persson, ordförande för Kommunal Hultsfred-Högsby.

Inte heller här innebär alltid resurspassen att man får gå till en annan arbetsgrupp. I  gruppen Krans, som tillhör Hultsfreds hemtjänst, händer det sällan.

– I första hand täcker vi upp för varandra i vår grupp. Vi är ganska underbemannade, det finns inte vikarier. Allt folk behövs hos oss, det är skönt att många väljer heltid, säger undersköterskan Therese Karlsson.

Nästan längst norrut i landet ligger Kalix, där är 73 procent heltidsarbetande. Eva Strand är vårdbiträde och arbetar i Centrala hemtjänstgruppen.

– Vi har hjälpt varandra länge, det finns sällan vikarier. Om flera är sjuka har vi flyttat utevistelser och städ. Vi har ingen resurstid, vi har inga luckor. Det är självklart att vi ska hjälpas åt, det förstår alla. Men när det inte finns vikarier så måste alla grupper trycka ihop sin schemaplanering, arbetsbelastningen blir hög hela tiden och det blir nästan ingen återhämtning, säger hon.

Att den länge förutspådda bristen på arbetskraft nu blivit verklighet gör alltså att heltid blir norm i fler kommuner.