I kyrkans kök finns plats för alla

Christer Déman är husfru och den som håller i kök och planering för lunch och beställningsverksamhet i Katarina församling. Och det är ingen liten verksamhet.

De har 100–150 gäster per dag på kaféet och lunchrestaurangen som båda är öppna sex dagar i veckan. Därtill kommer begravningskaffe ett par gånger varje vecka plus kaffe och smörgåsar till konferenser och andra verksamheter som pågår i församlingens stora stenhus på Högbergsgatan, mitt på Södermalm i centrala Stockholm. 

Katarina kyrka hör till de mest besökta i Stockholm. Christer berättar att det var över 700 på mässan i söndags:

– Och runt 200 av dem kom hit och åt soppa, pannkakor med kaffe och kaka efteråt. 

Kaféet brukar kallas församlingens hjärta. Här träffas alla och här finns en verksamhet med praktik och arbetsträning för människor som kommer från missbruk, fängelsestraff, som gör sin samhällstjänst eller försöker ta sig tillbaka till arbets­livet efter lång tid av sjukskriving eller arbetslöshet.

En praktisk form av diakoniarbete. 

Köket på Högbergsgatan har plats för många. Även om det i sanningens namn är ganska trångt bland grytorna när dagens soppa står och puttrar bredvid de rätter som ska utgöra dagens rätt i lunchserveringen.

Fyra personer i denna verksamhet är anställda av kyrkan, Christer är en av dem. Därtill kommer ett tjugotal personer som arbetstränar. Deras arbetstider varierar mellan några timmar i veckan till full tid.

– Jag kommer ofta vid sju och vid åtta vet man hur mycket personal det blir för dagen. Många är lite instabila och det är inte alltid säkert att de dyker upp exakt den tid de ska. Minimum är att ingen kommer och max kanske ligger på tio, men i snitt är kanske fyra till sex personer på plats, säger han.

Halva Christer Démans arbetstid ägnas åt handledning och kontakter med Kriminalvården och sociala myndigheter. Han har varit med och byggt upp den sociala verksamheten i församlingens kök under de åtta år han arbetat.

Jag undrar om han fått utbildning med tanke på det sociala arbete han utför:

– Jag kommer från missbruk själv, även om jag varit nykter i tio år nu. Jag missbrukade i 15 år och den sista tiden var den värsta. Då var jag både arbetslös och hemlös. Så min utbildning för det här jobbet är främst självupplevd, jag har gått behandlingar och varit med om mycket. Sedan har jag fått vidareutbildning via kyrkan i handledning och exempelvis adhd.

Före arbetslösheten arbetade Christer inom restaurangbranschen i 35 år. Han konstaterar krasst att den branschen inte är en höjdare att gå tillbaka till om man har ett missbruk.

Att nu få möjlighet att förena kunskaperna inom restaurangbranschen med handledning av människor han kan känna igen sig i har varit ett lyckokast. Verksamheten fungerar bra.

– Jag har någon slags fördel av att jag har varit i missbruk själv, jag vet hur man tänker och beter sig. De som kommer hit misstror myndigheter och har redan suttit med psykologer. Här är det mer pang in och jobba och så snackar vi om viktiga saker under tiden. Plus att det nog också handlar om att vi inte behandlar dem som kommer hit på något speciellt sätt.