Japans användning av robotar i äldreomsorgen intresserar många. Där har regeringen ett statligt program för robotar inom äldreomsorgen. Äldreboenden kan få bidrag för att ta in robotar och tekniska hjälpmedel som ska avlasta personalen och förhoppningsvis öka attraktiviteten. I Japan testas och utvecklas också robotar genom det statliga programmet. 

I Sverige har man länge pratat om välfärdsteknik. Det finns, liksom i Japan, en förhoppning om att tekniken ska vara den där pusselbiten, som när den läggs, ska lösa en stor del av det stora rekryteringsbehov som finns. Men hur ska tekniken finansieras?

Peter Larsson är utsedd av regeringen att utreda hur välfärdsteknik kan användas mer i äldreomsorgen. Utredningen ska redovisas i mars nästa år, men han säger till KA att han inte kommer att föreslå några nya pengar. I ställer anser han att stat, kommuner och regioner kan samarbeta och på så sätt använda befintliga pengar på ett bättre sätt.

– Tillgängliga resurser kan användas smartare både vad gäller investeringar och drift. Jag tror inte på särartslösningar utan att bättre använda befintliga resurser på ett bättre sätt. Det är lätt att tro att statens kassakista är oändlig, men det är den inte, säger Peter Larsson. 

Peter Larsson.
Peter Larsson.

Ett viktigt område att samarbeta kring är den digitala infrastrukturen, säger Peter Larsson.

Men flera KA pratat anser att det också behövs investeringar för att kunna använda digitala verktyg på ett mer effektivt sätt. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Vårdföretagarna, som företräder privata vårdföretag, och forskaren Mårten Blix anser att staten behöver ta ett större ansvar.  

Från arbetsgivarhåll är kritiken hård, både mot att regeringens satsat för lite pengar på välfärdsteknik – och att det saknas en samordning. SKL och Vårdföretagarna har många gånger lyft fram att den kommande bristen på arbetskraft kräver både mer personal och att verksamheterna börjar jobbar på ett smartare sätt, bland annat med ny teknik.

Förra året fick kommunerna dela på 350 miljoner för att investera i välfärdsteknik. En majoritet av de 290 kommunerna köpte in mobiler och surfplattor.

– Fler äldreboenden fick wifi och det är vällovligt. Men är man på riktigt intresserade av att få ny teknik som kan underlätta för personalen så är det för lite pengar för att få det här rejäla trycket, säger Sabina Joyau, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna.

Arbetsgivarna lyfter också fram att det krävs att staten tar fram gemensamma standards och infrastruktur så att inte varje kommun eller vårdföretag inte behöver uppfinna hjulet själva. 

Välfärdsteknik handlar inte om att göra det stressigare för personalen utan om att den ska kunna underlätta för dem och öka kvaliteten för brukarna.

Magdalena Andersson (S), finansminister

Mårten Blix, som bland annat forskar om digitaliseringens effekter på den svenska välfärdsmodellen på Institutet för näringslivsforskning, anser att många kommuner och även regioner är för små för själva klara av att upphandla komplicerade it-system.

– Jag tycker därför att Sverige bör hitta former för att centralisera delar av IT-infrastruktur för kommuner och regioner utan, att för den skull avskaffa det lokala självstyret. Staten borde stå för viss infrastruktur.

Finansminister Magdalena Andersson (S) tycker att statsbidragen till kommunerna behöver öka i allmänhet. 

– I grunden är det kommuner och landsting som är ansvariga, men självklart kan vi från regering och riksdag hjälpa till. Jag ser stora behov i välfärden under de kommande åren. Vi behöver se till att öka statsbidragen så att kommuner och landsting har möjlighet att göra den expansionen som kommer att vara nödvändig. Välfärdsteknik handlar inte om att göra det stressigare för personalen utan om att den ska kunna underlätta för dem och öka kvaliteten för brukarna, säger hon till KA.

I budgeten för 2020 har regeringen avsatt 200 miljoner i bidrag för att kommunerna ska kunna jobba mer med digitalisering och e-hälsa inom äldreomsorgen.

– I stora kommuner finns det mer muskler att kunna jobba med välfärdsteknik, men det är svårare i mindre kommuner. Där kan vi tillsammans med SKL behöva hjälpa till. 

Magdalena Andersson (S).
Magdalena Andersson (S).

Magdalena Andersson ser möjligheter att jobba med frågor om välfärdsteknik i den välfärdskommission som hon aviserade i somras. Kommissionen ska tillsättas för att se över hur välfärden kan tryggas i framtiden. Förutom regeringen kommer kommuner, regioner och fackföreningar att ingå. 

– Där tror jag att vi kommer att diskutera hur vi ska jobba tillsammans för att använda ny teknik.

Många vi pratat med efterlyser att staten tar ett större ansvar för den digitala infrastrukturen.

– Vi lägger mycket pengar på bredbandsutbyggnad. Det finns extra resurser i budgeten. Framför allt är det kommuner i glesbygd som skulle ha stor nytt av det.

SKL och Vårdföretagarna påtalar att välfärdsteknik är ett måste för att klara sitt uppdrag. Har regeringen vaknat sent i frågan?

– Jag tror att det är något vi kommer att diskutera i kommissionen. Hur ska vi använda de resurser som kommer från regeringen i den här utbyggnaden och hur mycket av statsbidragen ska vara generella och riktade.

Vad ser du för möjligheter med välfärdstekniken?

– Jag tror det finns mycket, till exempel rörelsedetektorer och bättre administrativa digitala system. Om kommuner bättre skulle kunna samverka kring it-system så kunde det frigöra pengar som man kunde anställa personal för. Jag tror att det finns mycket att göra kring välfärdsteknik både när det gäller att underlätta personalens vardag och att spara pengar hos kommuner och landsting, säger Magdalena Andersson.