Baudin besviken på budgeten
– Vi hade kunnat få 21 000 fler undersköterskor till välfärden om politikerna prioriterat rätt. Jag är besviken på inriktningen på årets budget.
Det säger Kommunals ordförande Tobias Baudin sedan regeringen presenterat sin budget.
Förra veckan kommenterade Tobias Baudin den regeringsförklaring som Stefan Löfven läste upp i riksdagen. Då sa Baudin att han är rädd för att bli besviken när de fina orden ska omsättas i handling i den nya budgeten.
Nu tycker han att hans farhågor blev besannade.
– Ja, jag är besviken. Uppenbarligen har inte regeringen valt att lyssna på signalerna från kommunalarna om läget inom välfärden. Där finns det för lite resurser och folk, framför allt inom äldreomsorgen. Det behövs ökade resurser och mer personal.
I budgeten finns en satsning på 5 miljarder till välfärden. Men Tobias Baudin tycker inte att det handlar om en satsning, inte tillräckligt stor i alla fall.
– De här pengarna kände vi redan till. Pengarna har vi blivit lovade sedan tidigare. Men det finns inte några ytterligare pengar till välfärden med i budgeten.
Kommunal saknar inte bara pengar till äldreomsorgen. Trots löften i regeringsförklaringen om satsningar på LSS räknas assistensersättningen upp med en mindre summa än de kollektivavtalade löneökningarna för de personliga assistenterna. Och det för sjunde året i rad.
Detta är Tobias Baudin kritisk till.
– Det inte acceptabelt. Jag tycker att det behövs en ny modell för hur assistensersättningen räknas fram, säger han.
Tobias Baudin vill ge finansminister Magdalena Andersson beröm för att statsfinanserna är så välskötta.
– Det finns ett stort reformutrymme. Men det används på fel sätt.
Han tycker att regeringen, C och L, som tillsammans har förhandlat fram denna budget borde ha släppt sina käpphästar om avskaffad värnskatt för de rika, familjevecka och en ny variant på friår.
– Det hade frigjort 9 miljarder som hade kunnat användas till satsningar inom välfärden. Det motsvarar 21 000 fler undersköterskor.
Tobias Baudin uppmanar regeringen, C och L, att omförhandla januariöverenskommelsen.
– De kan inte på allvar mena att den ska ligga till grund för politiken i fyra år med tanke på hur läget i Sverige utvecklas med kris inom välfärden och växande arbetslöshet, säger han.