Det statliga Medlingsinstitutet presenterade sin senaste rapport om lönestatistiken.

Den visar att löneskillnaden mellan kvinnor och män fortsätter att minska, förra året med 0,6 procent. Vid en jämförelse tjänar kvinnor i genomsnitt 89,3 procent av männens löner. Den största förklaringen till detta är att manliga yrken har högre löner än kvinnodominerade.

Att löneskillnaden minskar beror till stor del på att kvinnorna i större utsträckning tar sig in i manligt dominerade yrkesgrupper. Men också på särskilda satsningar på till exempel lärare och undersköterskor.

Efter att ha tagit hänsyn till löneläget för olika yrkesgrupper, ålder, utbildning och arbetstid finns fortfarande en oförklarad skillnad på 4,4 procent mellan vad kvinnor och män tjänar i genomsnitt.

År 2018 var männens genomsnittslön 36 500 kronor i månaden, och kvinnornas 32 600 kronor. Då räknas fasta och rörliga tillägg in i vad som betraktas som lön.

Minst löneskillnad mellan män och kvinnor finns inom kommunerna, 2,8 procent.

Störst är skillnaden i regionerna, 20,0 procent. Det förklaras med den stora löneskillnaden mellan manliga läkare och kvinnlig vårdpersonal som sjuksköterskor och undersköterskor.

Den panel som bjudits in till seminariet för att reflektera över lönerapporten kom mer att tala om vilka konsekvenser skillnaderna i lön får för lågavlönade kvinnor.

Emma Persson, privatekonom på Länsförsäkringar, sa att de lägre lönerna för kvinnor också ger lägre pensioner i framtiden.

– Arbetsgivare har ett viktigt uppdrag att informera om detta när någon kvinnligt anställd söker deltid. Och i de familjer där kvinnor väljer att arbeta deltid, ta ut större delen av föräldraförsäkringen och oftare är hemma och vabbar där borde mannen kompensationsspara till en högre pension åt sin partner.

Niclas Lindahl, förhandlingschef på SKL, sa att det finns en överenskommelse med Kommunal om att heltid ska vara norm i kommuner och regioner, vilket också kan ge mer i pension.

Han höll med om att arbetsgivare borde informera om vad deltid betyder för pensionen. Nicklas Lindahl instämde även i att männen och kvinnorna bör dela lika på föräldraledigheten.

Handels ordförande Susanna Gideonsson sa att osäkra anställningar på timmar eller deltid är ett stort problem för lågavlönade kvinnor, inte minst inom hennes förbund där drygt hälften av alla kvinnor blir fattigpensionärer när de slutar jobba.

Därför behövs enligt henne satsningar på tryggare anställningar på heltid med höjda löner för lågavlönade kvinnor i nästa års avtalsrörelse.

– Men det handlar inte bara om lönen, utan om livsinkomsten. Manliga yrkesgrupper med högre löner har råd att avstå en del av sina löneökningar till avsättningar för högre pension. Det har inte vi råd med, sa Susanna Gideonsson som nu funderar på kraven inför den samordning LO ska diskutera inför avtalsrörelsen.