”Vi måste kämpa tillsammans”
Hindra inte Kommunal från att vara med i Undersköterskeupproret. Att vi står många tillsammans är helt avgörande för hur våra arbetsvillkor ser ut i morgon, skriver undersköterskan Maria Bölla.
Maria Bölla.
I Facebookgruppen ”Undersköterskeupproret” diskuteras just nu om Kommunal ska tillåtas vara med i upproret eller inte. Jag ser med sorg att många tycker att vår fackförening ska hållas utanför denna växande gräsrotsrörelse.
Många är missnöjda för att de har så låg lön och dåliga villkor och anser att de inte ska stötta Kommunal förrän vi tecknar bättre kollektivavtal. De är ofta av den bestämda åsikten att Kommunal sitter i arbetsgivarens knä och borde bli lite vassare förhandlare.
Tyvärr har de inte nåtts av informationen om vad organisationsgrad är och hur viktig den är.
Organisationsgraden är ett mått på hur många arbetare på en arbetsplats eller i ett avtalsområde som är medlemmar i Kommunal. Det är organisationsgraden som bestämmer vår styrka i förhandlingarna med arbetsgivarna.
Det är den styrkan som gör skillnaden på ett bra och ett dåligt avtal. För oavsett hur duktiga förhandlare vi har så bygger Kommunals styrka på den andel av löntagarna som är organiserade i det specifika avtalsområdet.
Om organisationsgraden sjunker är det inte ens självklart att vi kommer att få behålla de arbetsvillkor vi har i dag. Då kanske vi får färre semesterdagar, sämre eller ingen ob.
Det är också därför som Kommunal tyvärr har avtal som är betydligt sämre än det med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) som de flesta undersköterskorna går under. Till exempel har personliga assistenter en lägre organisationsgrad än undersköterskor, och tyvärr ser deras avtal ut därefter.
Att våra arbetsvillkor styrs enligt svenska modellen är något som de flesta fackmotståndarna inte tänker på. Svenska fackföreningar har uppenbarligen misslyckats med att folkbilda allmänheten i hur våra arbetsvillkor avgörs.
En annan sak som verkar förvåna är att bara för att något står med i nuvarande kollektivavtal så måste man under förhandlingen ändå börja med att kämpa för att få behålla det. Eftersom det är en förhandling måste vi också köpslå oss fram och göra vissa eftergifter för att i stället få något annat.
Om debattören
Yrke: Undersköterska, skolinformatör och ungdomsansvarig, arbetar aktivt i sin sin sektion i Ludvika.
Hoppas på med Undersköterskeupproret: Att vi går ihop och visar oss enade – vilket gör att kollektivavtalet och statusen blir betydligt bättre!
Om organisationsgraden sjunker är det inte ens självklart att vi kommer att få behålla de arbetsvillkor vi har i dag. Då kanske vi får färre semesterdagar, sämre eller ingen ob och blir av med det extra tillägget vid föräldraledighet, för att nämna några saker.
Skulle organisationsgraden sjunka långt, långt ned så kanske vi inte ens får teckna kollektivavtal och arbetsgivaren skulle enväldigt kontrollera vilka som fick jobba.
Tror ni då att den som kräver högst i lön får vikariaten? Naturligtvis inte, våra kolleger kommer att få buda under varandra i vem som kan tänka sig att leva på lägst lön. Hur hemskt det än låter skulle det kunna vara så, och helt enligt svensk lag.
Varför ska vi inte samlas tillsammans i vår förening och ta tillvara detta underbara engagemang som växt fram i Undersköterskeupproret? Att ta tillvara engagemanget skulle öka både medlemsantalet och organisationsgraden!
