Vegetationskarta ska underlätta för brandmän

– För dem som jobbar i räddningstjänsten är det en säkerhetsfråga, säger Leif Sandahl, brandingenjör på MSB.

Förra sommarens stora skogsbränder var en tuff utmaning för många brandmän och mycket talar för att det kommer att brinna rejält även i år. I södra Sverige har det redan varit flera bränder i de torra markerna.

Räddningstjänsten har länge använt sig av brandriskprognoser, men systemet är gammalt och behöver förbättras, säger Leif Sandahl på MSB.

– Vi behöver få ut bättre kvalitet och tätare uppdateringar.

Brandmän laddar för nya skogsbränder

Nyheter

Vädret är den viktigaste faktorn för att kunna bedöma hur allvarlig och därmed hur svårsläckt en brand kan komma att bli. Men för att veta hur många brandmän som ska skickas ut och hur farligt släckningsarbetet kan bli, är det också viktigt att veta vilken typ av växtlighet som finns i området kring där det brinner.

– Tanken är att med stöd av brandriskprognoserna och en brandklassad vegetation kunna förutse hur branden kommer att bete sig, om man behöver utrymma framför den eller om det är möjligt att gå på med vattenslang och släcka direkt, säger Leif Sandahl.

Svenska brandmän har bra kunskaper i att säkert kunna släcka bränder i byggnader då det är lättare att öva på. Utomhusbränder som skogsbränder är nästan omöjligt att öva realistiskt.

Är det områden med lite risväxter eller blöt lövskog blir branden kanske inte så farlig. Men i  ett område med torr skog, höga risväxter, barrträd i olika höjder och höga träd kan det bli allvarligt.

Kunskapen om brandens beteende är viktig för att släckningspersonalen inte ska utsättas för onödiga risker, påpekar Leif Sandahl.

– Svenska brandmän har bra kunskaper i att säkert kunna släcka bränder i byggnader då det är lättare att öva på. Utomhusbränder som skogsbränder är nästan omöjligt att öva realistiskt och få erfarenhet och kompetens ifrån.

Det är Naturvårdsverket som genom att ta fram en scanning av all mark i Sverige håller på att skapa en nationell karta över vegetationen. Utifrån denna databas ska MSB ta fram en karta där vegetationen är brandklassad.

Tanken är att en förenklad version ska vara klar att användas redan i sommar.

Samtidigt jobbar MSB med att förbättra det existerande brandprognossystemet, som har 25 år på nacken. Bland annat vill man etablera ett system som även kan varna för bränder vintertid eftersom klimatförändringarna troligen kommer innebära längre snöfattiga perioder.

Hur räddningstjänsten använder sig av brandriskprognoser varierar stort över landet, enligt Leif Sandahl som nämner räddningstjänsten i Sundsvall och Småland som föredömen.

– För fem sex år sedan var det väldigt få inom räddningstjänsten som kunde något om det här. I dag finns avsevärt mer förståelse för att man behöver använda sig av brandriskprognoser och jag vet att man på en del ställen har gått fördjupningskurser och tagit in konsulter. Men vi har vi en ganska lång väg att gå i Sverige, vi måste acceptera att vi har fått ett nytt väder.

Allt i vårt arbete allt handlar om tid så det vore jättebra att få bättre möjligheter att förutse hur det utvecklar sig.

Har inte räddningstjänsten redan i dag viss kunskap om hur vegetationen ser ut lokalt?

– Jo och den ska de använda. Men kommunerna måste bli bättre på att göra riskbedömningar lokalt.

Thomas Rahm är huvudskyddsombud på räddningstjänsten i Östersund och han välkomnar planerna på en karta där vegetationen är brandklassad.

– Allt i vårt arbete allt handlar om tid så det vore jättebra att få bättre möjligheter att förutse hur det utvecklar sig.

Dennis Swed arbetar för räddningstjänsten Södra Hälsingland och är skyddsombud för Kommunal. Han säger att på ett litet ställe känner brandmännen ofta någon som bor i närheten av där det brinner och som vet hur vegetationen ser ut. Men han välkomnar en mer detaljerad kunskap om markerna.

– Ju mer information vi har desto bättre, säger han.