– Jag tycker ledningen har tagit sitt ansvar. Vi är bättre rustade nu, säger Håkan Grunditz som är Kommunals huvudskyddsombud på räddningstjänsten i Jönköpings län.

I Småland har bränderna redan dragit i gång och räddningstjänsten har bekämpat skogsbränder ibland annat Gnosjö och Gislaved. Håkan Grunditz, som hjälpte till vid storbranden i Ljusdal förra sommaren, tycker att det märks att man i år är bättre förberedd.

– Vi kallade in folk snabbare nu, det snålas inte på något och man tar det mer på allvar.

Slang måste köpas in varje år eftersom den går sönder. Men man har lärt sin läxa från förra året då det blev sådan brist att räddningstjänsten fick använda 40-år gammal slang, berättar Håkan Grunditz.

–  Vi är mer förberedda med både material och kunskap.

Befälen har gått skogsbrandsutbildning och ledningsstödet har förbättrats. När det började brinna i april, kopplades staben i Jönköping snabbt in.

Håkan Grunditz.
Håkan Grunditz.

Dennis Swed, också han skyddsombud, arbetar på räddningstjänsten Bollnäs/Södra Hälsingland. Han tycker att verksamheten har laddat bättre inför storbränder i sommar.

– Alla är mer på tårna nu av förklarliga skäl. Men får vi ingen ny stor skogsbrand är risken att vi inte håller den höga beredskap som krävs året efter. Det gäller att alla förstår vad vi behöver för resurser för jag tror vi kommer få se mer konsekvenser av det torrare klimatet.

Drönare gör att vi kan se hur branden sprider sig, var vi kan hämta vatten och var vi kan göra en brandgata. Det är ett jättebra hjälpmedel.

Dennis Swed

I Hälsingland har man bland annat köpt in fler drönare, en slags kamera med propellrar.

– Det gör att vi kan se hur branden sprider sig, var vi kan hämta vatten och var vi kan göra en brandgata. Det är ett jättebra hjälpmedel för att få en överblick.

Dennis Swed är drönaransvarig och utbildar både hel- och deltidsbrandmän i hur de ska användas, men kanske framförallt i hur de inte får användas. Drönare får inte flyga över 120 meter för då riskerar de inkräkta på flygplanens luftrum. Under övningar får drönare inte flyga på allmän plats på grund av förbudet mot kameraövervakning.

– Det är inte bara att köpa in en drönare och köra på, säger Dennis Swed.

Dennis Swed.
Dennis Swed.

Även i Hälsingland har räddningstjänsten köpt in mer material inför sommaren, som spridare och slang. Under storbränderna förra året var det miltals av slang som kopplades ihop och efteråt var det svårt att veta var allt material tagit vägen.

Samarbetet har också stärkts mellan olika räddningstjänster.

Thomas Rahm är huvudskyddsombud i Östersund och jobbar på räddningstjänsten i Jämtland/Härjedalen. Han berättar om liknande förberedelser.

– Jag tror man är mer på alerten i hela Sverige. Vi var beredda att åka med ett gäng till branden i Jönköpingstrakten om vi hade behövts.

Man har köpt in nya byxor och andra tröjor. Förut har vi haft en verkstadsoverall i fel storlek.

Thomas Rahm

En av förbättringarna i Östersund är att arbetsgivaren har köpt in nya arbetskläder. De gamla var väldigt varma att arbeta i förra sommaren.

– Man har köpt in nya byxor och andra tröjor. Förut har vi haft en verkstadsoverall i fel storlek, säger Thomas Rahm.

En fråga kvarstår dock att lösa i stora delar av landet – bristen på personal. På vissa håll fick skogsbränderna effekten att intresset ökade för att bli deltidsbrandman, men så blev det långt ifrån överallt.

Förra året ställde många brandmän upp och ryckte in trots semestrar och föräldraledigheter, men det tär på personalen.

– Det hade absolut kunnat vara fler brandmän. Men det handlar om ekonomin, säger Thomas Rahm.

Thomas Rahm.
Thomas Rahm.

Lars Nyman, räddningschef på förbundet Jämtland/Härjedalen säger att det är svårt att rekrytera brandmän och att man har fullt upp med att bemanna den ordinarie styrkan. Många deltidsbrandmän har slutat i protest mot vad de tycker är för låga ersättningar.

Parterna slöt nyligen ett nytt avtal som bland annat innebär en höjd ersättning för den som tar en extra beredskap utöver sin ordinarie. Just nu pågår förhandlingar mellan fack och arbetsgivare om ett särskilt katastrofavtal med målet att få mer likvärdiga ersättningar när brandmän från olika räddningstjänster hjälps åt vid en storbrand.

Så har beredskapen stärkts

Skogsbränderna förra sommaren var de mest omfattande på flera hundra år.

Många brandmän var efteråt kritiska till bristen på resurser och menade att det saknades personal, fordon och utrustning för att kunna förhindra spridningen av bränderna.

Regeringens egen utredning bekräftade den bilden och myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har lovat bättre beredskap. Avtal med privata helikopterföretag, fler skogsbrandsdepåer och bättre samarbete mellan alla aktörer är några av de åtgärder som presenterats.